Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1850, sida 1

— ——— far om natten och ordinarie posten tidigt på samma morgon, så utlemnas brefven på samma tid, och dervid år föga eller intet vunnet. — Afginge deremot snållposterne och de ordinarie posterna på olika dagar från Stockholm, så skulle dessa medföra ett helt annat resultat; men kostnaden blefve densamma. Du klagar öfver de ordinåra posternas långsamma gång i allmånhet, och jag erkånner, att du dertill har grundade skål; men så långe de gå med den gamlapostskjutsen, kan någon hastigare fart aldrig tillvågabringas, alldenstund de slåsta hosthemman ligga från å: :del till mil från stora landsvågen, hvilken våg posten måste gå. fram och åter. Detta framoch återgående ökar under en lång distance våglångden med flera mil öfver den naturliga. Medlet håremot år otvifvelaktigt att låta all post befordras med gåstgifvareskjuts, och emot detta kan jag ej inse något hinder möta, om rikets stånder bifölle en sådan förändring, och man sedan raskt satte reformen i verkstållighet. Stor nytta skulle deraf vinnas medelst den större hastighet, i besordrins, hvilken posten vunne genom en förkortad våglångd och friska håstar; ty du skall veta, att en så kallad posthäst, som går i skjuts hvarje vecka året om, slutligen får ganska stela ben, hvaremot gåstgifvareskjutsen oftare ger tillfålle till ombyte. Men apropå reform! — Det år något högst egendomligt hos poststyrelsen, att i alla reformfrågor aldrig inhåmta upplysningar från posttjenstemånnen i landsorten, hvilket dock mången gång, jag kan försåkra dig det, ej skulle blifva utan sin nytta för poststyrelsen i afseende på lokala förhållanden m. m., som man alltid kånner båttre på stållet i landsorten, ån på embetsrummet i Stockholm. Afven månget misstag skulle derigenom undanrödjas, hvilket nu esomoftast drabbar postkassan dyrt nog, t. ex. den ytterligare inråttade snållposten emellan Stockholm och Helsingborg, hvilken måst indragas, emedan den slutligen befanns ödersödis hvaremot mången behöslis postgång ej kan verkstållas af ristande tillgångar. Du Känner min ifver för alla nyttiga reformer, och då må det ej förundra dig öfver att höra, det jag år en stor vån afdet af dig omförmålta pennysystemet. Jag, som du, önskar ingenting högre, ån att det måtte en gång, och det snart, blifva antaget åfven i Sverige, sedan det hos hvarje nation, som tillegnat sig detsamma, medfört de mest gynsamma resultater. Det år nu, oberåknadt England, antaget i Norra Amerika, Frankrike, Finland och, om jag ej minnes orått, åfven i Schweiz. I alla dessa lånder har det medfört sin naturliga verkan: en stegrad brefvexling och porto-tilldkning. Hvarföre skall vål Sverige vara det land, som alltid tillegnar sig det goda sist? — Du påminner dig vål, att riksdagsmannen Petter Mårtenson under sistförflutne riksdag våckte en motion om ett nedsatt och likformigt portos införande i Sverige efter penny-systemet. Poststyrelsen lårer dock emot detsamma hafva hyst stora betånkligheter, hvadan ock utskottet ej sann skål att då bifalla motionen. Se upplysningar om postvåsendet i England, tryckte hos A. P. NordStedts Söner 1848. Denna lilla, men upplysande broschyr blef enda frukten af den red— — —— — a — D 2