Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 februari 1850, sida 1

Ivad kan det vara? (Svenskt original af en Wermländska.) (Forts. från N:o 39.) — yJag fick ej tala till slut, genmålte han småleende, i det att rodnaden på hans panna höjde sig mårkbart. — -Ja, jag har skådat ned i hennes hjerta, och jag har der sett allt det ådla, sköna, som Jag önskat mig; drömt mig hos henne, som jag en dag ville kalla min maka. Hennes tankar, hennes kånslor dfverensståmma med mina. ... Han tystnade, men fortfor efter en kort stunds förlopp: Jag har allt sedan min första ungdom tratt på sjåälarnes sympathi, och har nu mera ån någonsin blifvit befåstad i denna min tro. Men drömmen sade, att ett svalg år emellan oss, och detta svalg år fadrens vilja, som efter hvad jag i dag tydligare ån någonsin trott mig förmårka, har beståmt sin yngsta dotter för . Åter ett uppehåll hvarefter han fortfor: Ja, jag låtsade nyss, att icke såtta någon tillit till det omnåmnda ryktet; men detia år ingen dikt. Bruksbokhållare Williamson år kår i slickan och år gynnad af hennes far.— -än af henne sjelf?