Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1850, sida 2

och Finnarne, hvilkas tillgifvenhet för Sverige 25 ärs skiljsmåssa icke kunnat afvånda, torde vid en sådan signal resa sig. Serberne, Bulgarerne och Slavonerne, hvilka ryska kabinettet så långe bearbetat i sitt interesse, visa tydliga symptomer, att den dag, Rysslands sol begynte blekna, skulle se dem förena sig med dess fiender. I sjelfva Ryssland får tagas i betraktande en allmoge, den mest fredligt sinnade och okrigiska i verlden — en köpmansklass, som naturligtvis afskyr den militåra byråkrati, för hvilken den kryper — en adel, af hvilken, för 25 år sedan, en betydlig majoritet var, och förmodas åter vara, invecklad i en sammansvårjning emot en absolutism, som trampar henne i stoftet; och slutligen en oråknelig armå, saknande alla krigiska böjelser, om hvilken det torde vara tillråckligt att såga, att, enligt deras opinion, hvilka kånna till dess tånkesått, 999 af hvarje tusen utaf dess hela antal, från öfversten till trumslagaren, skulle, om det stode dem fritt, för alltid lemna sina leder — en arm6, som utgår grundpelaren i hela systemet, men hvars heterogena elementer torde hasteligen upplösas i vild förvirring, genom en stor motgång eller en lyckad dfverrumpling.