Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1850, sida 1

och åmnade att låta honom studera; men derföre hade gossen hvarken lust eller fallenhet. Då låt han honom låra bruksrörelsen, och vistades han först på ett bruk i trakten af Arvika; sedan kom han upp till Elfdalen, och hit förliden höst.— -Hvad var hans far?— Bruksinspektor, och både sar och mor åro döda.— -Jag må såga,yttrade Waldenau, att det år ett högst eget förhållande mellan honom och hans herrskap. Når har man någonsin hört en bokhållare kalla sin patron farbror, frun faster och döttrarna du?— beruti finner jag ingenting besynnerligt, genmålte fru Kron, hellst om ryktet år sannt, att brukspatron åmnar honom till måg. Vid dessa ord fixerade hon skarpt den unge låkaren, utan att sjelf föråndra mine. Waldenau skiftade hastigt fårg, men efter några minuters stillatigande yttrade han temligen lugnt: Det år vål åndå en saga. ..-.Hvilken af döttrarne skulle det vål vara?— Fenhorg:svarade fru Kron. — bet år ju henne som ryktet gifter med Jonas Wejland, återtog Thor med låtsad likgiltighet.