Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1850, sida 1

tio gånger. Minnes du lilla Svenborg Wejland 2 Skulle jag icke, inföll den unge mannen, vlilligt minnas den lilla vackra brunögda slickan, hvars gunstling jag hade den lyckan vara? ... Huru var det: nuvarande brukspatronens far lefde ju då, och hans gifta son bodde hos honom?— -Ja, når gamla brukspatron Wejland för andra gången blef enkling, flyttade hans åldste son till honom och öfvertog affårerna. Den sistnåmnde hade då redan varit gift några år. Fadern hade en beståmd förkårlek för denne sin son, som i alla afseenden hade råttfårdigat hans förhoppningar. Men beråtta nu ditt romantiska åfventyr.Den unge mannen beråttade nu den scen, till hvilken han under sin vandring varit vittne; men uteslöt dock ett och annat. — vbet var Beata och Svenborg, utropade W endela. Du skall veta, att dessa båda flickor åro dyrbara ådelstenar i vår jern— Husken föredrar moster ? frågade Wildenau lilist. — -bDet år svårt att afgöra. Mitt hjerta känner sig draget till Svenborg; men åfven Beata år en förtråfflig flicka, och jag lyckön