skedliga engelska publiken har lånt ut penningar ur ena fickan och fått in dem igen som renta i den andra. (Bravorop och skratt.) Men låt dem en gång se att. de ej hafva någon utsigt att komma åt era kontanter, så får ni se huru det går. med era dividender. (Hår, hör.) Men jag år icke hår för att varna dessa kapitalister, som upptaga dessa lån som agenter, eller spekulanterna i desamma. Vi förstå alla hur det går till. Kastom en blick bakom kulisserna! Ett visst hus kontraherar om lånet. Når kontrahenten beståmt sina vilkor — och man yppar icke alltid alla vilkoren (hör, hår) — sånder han ut cirkulär till sina vånner; det vill såga, de spekulanter, han har i sina böcker och som äro vana att teckna sig ett visst belopp af dessa lån. Dessa måklare, bankirer och spekulanter inbjudas alla att teckna sina namn såsom subskribenter på lånet. De teckna sig åfven för 50,000 E, 30,000 E, eller 20,000 E. Och hvarföre? Jo, emedan de beråkna sig kunna med förtjenst återfördela dessa summor på sina kunder, klienter och bekantskaper — och icke i afsigt att sjelfva behålla fonderna. Jag upprepar således hvad jag förut sagt, att förlusten drabbar individer alldeles oerfarne i slika aflårer — köpmån som lemnat rörelsen, enkor, myndlingar, förmyndare och andra, som för att förrånta sina pengar, insåtta dem i hvad de anse får en osviklig såkerhet. (Hör, hör.) Jag förklarar nu på det högtidligaste, att jag, efter att de 18 sista åren hafva följt Rysslands affarer, icke ville gifva 20 per 100 för ryska 50 4 fonder, hvilka nu utbjudas till 107. Jag ville icke taga 100 af dem till detta pris i afsigt att lemna dem i arf åt mina barn. (Hör, hår.) Vi åro icke hår att gifva råd åt dessa måklare och kapitalister, som ursprungligen öfvertaga dessa lån; vi veta, att de alltid förtjena pengar, åfven når annat folk gör förluster. (Hör, hår.) Men jag har kommit hit för att afslöja denna transaktion i deras interesse, som icke kånna till saken, på det att de må taga sig till vara för dessa transaktioner. Och om vi kunna hårigenom lägga hinder i vågen för dessa krigiska och despotiska furstar, når de komma att låna penningar af detta civiliserade lands industriidkare, för att till onyttiga och barbariska åndamål förslösa dem i Ryssland och andra lånder, så skola vi hafva gjort samhållet en god tjenst. (Bravo.) Jag gör endast anspråk på så mycket tilltro till hvad jag såger som jag år beråttigad till i följd af hvad jag förut uppgifvit rörande Rysslands financiella stållning. Tag ingenting för kontant i fråga om Ryssland. Systematiskt svek och bedrågeri, lögner och dikter, deri består Rysslands politik. En stor del af de penningar, som nu upplånas i detta land, kommer såkerligen att anvåndas till spioneri i Konstantinopel — (hår, hör) — till mutor åt agenter och funktionårer derstådes, och till mutor åt en del af pressen i Tyskland och Frankrike. (Bravorop och höga rop af Times, åtföljde af hvisslingar.) Vi kånna icke att någon tidning i England skulle vara mutad. (Skrattsalvor och förnyade rop af Times, bland hvilka hördes orden Morning Post.) Några af våra tidningar hafva likvål med god smak gått despotismens årenden. — Ja, mina herrar, dessa penningar komma att depenseras i mutor åt pressen på kontinenten, i utgifter för ett uppror i Paris, likagodt om det år i rödrepublikanskt eller legitimistiskt syfte, bara det vällar oreda — (hör, hör) — ja, i salarium åt någon, som skulle tillstålla förvirring i detta rum, om de vågade. (Bravo.) Tala om röd republikanism såsom anarkisk! Det finnes ingenting i verlden så anarkiskt som despotismen i S:t Petersburg. (Forts.) 2— — —— Theater.