cobden och ryska lånet. (Forts. fr. N:o 34.) Jag angriper likaledes detta lån såsom politikus, såsom samhållsmedlem och såsom skattdragande. (Hör, hör.) Ty hvad år åndamålet med detta lån? Det skall såtta ryska kejsaren i stånd att underhålla en ofantlig stående arme; och hvad år följden? Jo, att hvarje annat land i Europa år nödsakadt att likaledes hålla en ofantlig arme på benen. (Hör, hör.) Vi åro shår i England vane att anföra Rysslands fiendtliga stållning såsom ett skål, hvarföre vi hålla vår ofantliga flotta. Hurudan har Rysslands hållning .nu nyss varit emot detta land? Hafva vi icke haft vår flotta i Medelhafvet — en flotta underhållen i Medelhafvet till ofantlig kostnad för de skattdragande i detta land — har den icke seglat till Dardanellerna, och har det icke ståndigt varit tal om en kollision emellan Ryssland och detta land för Turkiets skull? (Hör, hör.) Det år en erkånd och traditionell politik i detta land — jag såger icke ett ord om visheten af denna politik — att vi skola försvara Turkiet och kosta hvad det vill vårna detta rikes helhet och oafhångighet emot alla fråmmande makters angrepp. Når vi tala om fråmmande makter, mena vi endast Ryssland; och det år ett allmänt talåmne, huru Ryssland till våren årnar angripa Turkiet i Donaufurstendömena, i hvilket fall de skattdragande i detta land torde få vidkånnas utrustningen af flottor, hvilka Ryssland skall bekåmpa med medel lånade af er. MHågljudda bravorop.) Vi låsa i Hollands historia, att vid ett tillfalle, då en hollåndsk stad belågrades, dess köpmån sålde åt fienden svafvel till krut, hvarmed han beskjöt den. Når vi låsa detta, förakta vi Hollåndarne såsom ett kråmarfolk utan någon id om patriotism eller nationalvårdighet; hvad skola vi likvål såga om England, om vi hafva att uppteckna, att 1850 funnos i London mån, beredvillige att understödja Rysslands yrängvisa och ondska genom att låna det penningar till fullföljandet af dess hittills iakttagna våldssystem? (Höga bravorop. Jag håller mig likaledes till den moraliska sidan af detta lån. Vi hafva på de sednaste tiderna haft en besynnerlig låra, till hålsften antydd, till hålften uttryckt, att man icke måste fråga hvad en man gör med sina pengar (hör hör); att man endast måste fråga huru många procent som erhålles, och att, om råntan år 3 procent i stållet för 4, det år fullkomligt tillråckligt att råttfårdiga transaktionen. Det år den låra jag hör framstållas i mina medhorgares namn. Om det verkligen är deras låra, så kan jag endast såga, att kejsaren af Ryssland trott deras moraliska ståndpunkt vara högre, ån den år. (Hör hör). Han fruktade att yppa sina verkliga afsigter. Han nödgades af sitt räd att såga en lögn, då han bad Tongons borgare om ett lån till jernvågar, i stållet för till krig. Han kånde icke sitt folk, han uppskattade deras moralitet för högt, ty nu erbjuda de sig utan blygsel att låna honom penningar, endast emedan han bjuder dem 5 procent i stållet för 4. (Bravo.) Hvad har blifvit af de 2 millioner som man sagt oss, att ezaren tecknat sig för i österrikiska lånet? Hvad här blifvit af de 500,000