Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1850, sida 2

r1487111191 111 — (96091; 11I0I) — OCN OM Kejsaren af Ryssland söker ett län i detta land, och vi åro moraliskt förvissade om, att det erfordras för fyllandet af hans uttömda skattkammare — uttömd som den blifvit genom hans företag emot ungerska friheten, så såga vi, att de, som deltaga i detta lån, åro moraliskt ansvarige för blodbaden i Ungern, får betåckandet af hvilkas kostnader lånet behåfves. Sedan hr Gilpin slutat, uppmanades Cobden fatta ordet, och då han steg fram helsades han med de mest enthusiastiska bravorop. Han föreslog den första resolutionen, lydande som: följer: Att då ryska styrelsen föreslagit att i detta land upptaga ett lån af 55 million, för det uppgifna syftet att fullborda en jernvåg från St. Petersburg till Moskau, men i sjelfva verket för att fylla den kejserliga skattkammaren, som blifvit uttåmd genom kostnaderna för ungerska fälttåget, år detta möte af den tanke att det att låna penningar till kejsaren af Ryssland för ett sådant åndamål skulle verkligen vara att godkånna hans våldsamma och blodiga dåd i Ungern och förleda honom i frestelse och förse honom med medel att vidare fullfölja sina planer af angrepp och eröfring., Jag lyckönskar, fortsatte Cobden, fredsföreningen och vånnerna af freden i detta land, att kejsaren af Ryssland blifvit nödsakad — omedvetet blifvit nödsakad, såsom vi, för artighetens skull, måste supponera — (bravorop och munterhet) — att sätta sitt namn på ett dokument, som icke år sannt, för att erhålla ett lån af 53 million i detta land. Jag såger att detta dokument, som blifvit undertecknadt af kejsaren af Ryssland, innehåller en osanning. (Bravo.) Jag vet, att det år en osanning. Hvar man i St. Petersburg vet, att det år en osanning. Men jag antager denna osanning såsom den högsta gård, som möjligen kunde hembåras sredspartiets i detta land moraliska makt. Jag var i St. Petersburg får cirka 2 år sedan, och vid denna tid voro alla attiraljerna anskaffade. De hade då 100 lokomotiver och 1000 vagnar, och man sade mig att allt jernet var på platsen och betalt, men att en del af jordarbetet återstod ofullåndadt; och, i anseende till czarens krigiska tendenser, håller jag sör troligt att detta äterstående arbete icke kommer att blifva fårdigt på de första 10 åren, ty, att döma af hans uppförande hittills, måste vi vånta, att han fortfarande förslösar sina penningar så tort han får in dem, lik ett stort förvuxet kolossalt barn, på sina soldater, snarare ån att anvånda dem på de våsendtliga förbåttringar, hvilka allena åro i stånd att göra hans land lyckligt och befordra dess civilisation och fåörkofran i makt. (Hör, hår.) Men hvarföre uppehåller jag mig vid denna punkt? Ingen tror att penningarne behöfvas af Ryssland till jernvågar. Jag tar för gifvet, att enhvar antar motsatsen. Men jag vill, medelst dess egen ukas, öfverbevisa ryska styrelsen om en lögn i detta hånseende. Den såger sig behöfva penningarne inom 6 månader. Hvem hörde någonsin, att 53 million erfordrades får att bygga en jernvåg på 6 månader? Några af er mina herrar hafva, utan tvifvel, förvårfvat en viss olycklig erfarenhet i fråga om jernvägstillskott. (Hår, hår och en skrattsalva); men blefvo de någonsin, er veterligen, af någon direktion begårda till så stort belopp och så tatt på hvarandra som af kejsaren i Ryssland? Hvarföre begåras de hår i detta enda fall till ett belopp af nåra en million i månaden, och det i ett land, hvarest ånda tillochmed Mars intet jordarbete kan verkstållas, och följaktligen behöfvas dessa penningar för gråfningar och bankars uppkastande i April, Maj, Juni och Juli. (Hår och en skrattsalva.) Jag verkligen ömkar den tiggandeczaren, som år nödsakad att för oss uppduka en sådan historia. Är det icke förödmjukande? (Bravorop och . mycken munterhet.) Sedan han påstått, att dessa penningar behöfvas till en jernvåg, sedan han begynnt sin ukas med en osanning — jag måste vara så artig att förmoda att han icke visste att det var en osanning (bravorop och skratt) — slutar han — liksom han tvislade på om han skulle blifva trodd — med att lofva, att sårskilta råkenskaper skola föras öfver de summor, som hårflyta från detta lån, alldeles på samma sått som fallet varit med de fårra lånen, upptagna för samma jernvåg. Han vill hårigenom, om möjligt, Öppna en utvåg för den mest samvetsgranne qvåkare att teckna sig för hans lån. Man har flera gånger förebrått mig, att jag icke handlar i öfverensstämmelse med mina egna principer, den fria handelns principer, då jag hår upptråder emot detta lån, och folk har frågat: Hvarföre låter ni oss ej bortlåna våra penningar på den dyraste marknad, och uppläna dem på den billigaste? Hvarföre har ni icke fri handel i penningar så vål som i allting annat?, Jag har inoenting amnt Lät