Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1850, sida 1

1 4 ANS ?qP5m: året åstadkomne, i afseende på qvantiteten med 107,929 alnar samt 1,474 st. och till vårdet med 517,792 rdr. I Norrköping, hvarest nåmnde år 104 klådesfabriker varit i gång med begagnande af 687 våfstolar och 3;236 arbetare, uppgick samma år tillverkningen till 670,542 alnar klåde, 103.277 alnar corderoy och drapp, 52,103 alnar halfylletyg och satin, 19,158 alnar kasimir m. m., eller tillsammans 865,523 alnar, hvilken varumångd, uppskattad till 4,794,871 rår, öfverstiger den för år 1847 uppgifne fabrikation med 126,673 alnar. De fabrikater, som derstådes under året åstadkommit de betydligaste tillverkningar, voro: bolaget L. J. Söderberg Å Arosenius, J. J. Schubert, A. L. Soldin, Chr. Lenning och G. Leidenfrost, vid hvilkas sabriker produktionen upppskattades: hos Söderberg Å Arosenius till 251,661 rdr och hos öfrige ofvanbemälde sabriksidkare hvardera till olika vården emellan 160, 000 och 200, 000 riksdaler. I Stockholm förfärdigades år 1848 å 8 fabriker med 60 stolar och 200 arbetare tillsammans 43,805 alnar klåde och andra yllevåfnader, åfvensom 13,707 styck. shawlar, dukar och filtar, till ett sammanråknadt vårde af 238,926 rdr, eller 44,260 rdr mindre ån fabrikationsvårdet året nåstförut, och hade bland dervarande klådesfakrikanter C. O. Vougt och J. G. Pfeiff förstnåmnde år de största tillyerkningarne, belöpande sig hos den förre till 47,141 rdrs vårde och vid Pfeiffs fabrik till 44, 864 rdr. Uti de öfrige 13 ståder i riket, hvarest sabriker af ifrågavarande slag voro inrättade, utgjorde sammantagne tillverkningen samma år 153, 786 alnar klåde oeh andra yllevåfnader samt 1,395 st. filtar, m. m., hvilken fabrikation till större delen åstadkommits i följande ståder, nemligen: Halmstad, hvarest å J. R. Wallbergs sabrik försärdigades 55,848 alnar hufvudsakligen groft kläde och boj samt 380 st. filtar; Wexiö, å hvars klädesfabrik, tillhörig J. Wahlqvist, producerades 30,070 alnar nåstan uteslutande groft kläde och boj samt 176 st. filtar; och Nyköping, der vid tvenne egentliga klådesfabriker och tvenne för så kalladt korderoy tillverkades ett sammanlagdt belopp af 26,693 alnar, deribland 16,471 alnar korderoy och drapp, jemte 45 st. shawlar och dukar. De å sårskilte orter på landet befintlige 9 st. klådesfabriker lemnade detta året en tillverkning af tillsammans 34, 755 alnar och 46 st. filtar, i vårde upptagne till 117,927 rdr; och var produktionen ansenligast vid den å Stigslund nåra Gefle anlagde, bolaget Göransson Sprinchorn tillhörige fabrik, hvarest åstadkommos 14, 400 alnar kläde, skattade till 51, 500 riksdaler. Enligt tullspecialerne infördes till riket samma år diverse slags helyllevätnader, såsom filtar, mattor, doffel med flera andra slag, hvilka med undantag af flanell, finnas uppptagne till 222,879 rdr, eller 75,964 rdr mera ån vårdet af år 1847 importerade dylika varor, och af så kallade halfyllevåfnader, ej specificerade, alngods för 947,066 rdr, hvilket belopp med 55, 765 rdr öfverskjuter det å importen af slika våfnader sistberörde år angifna vårde. Härförutan inkommo heloch halfylledukar för ett vårde af 149,095 rdr eller för 27,413 rdr mera ån år 1847. Exporten af heloch halfyllevaror, utaf åtskilliga slag, men förnämligast af klåde och vadmal, hvilken samma år beråknats till blott 23,676 rdr, uppgick är 1848 till ett vårdebelopp af 158,393 rdr. Samma år införtullades af ull, 2,027,240 8l. Jutsk och Inlåndsk samt 596,551 fe. af andra slag, och öfverstego dessa qvantiteter importen af ull år 1847, hvad de förstnåmnde slagen betråffar, med 478,669 ö,, och hvad af ull af andra slag vidkommer, med 100,831 6cz. Af grof ull exporterades förl. år 2,529 fL. I sammanhang med klådesfabrikerne torde böra omnåmnas förhållandet med etosss-tillverkningen. Denna sabrikation, som året 1848 bedress vid 4 fabriker, alla i Stockholm, utgjordes af 45,953 alnar, bestående hufvudsakligast af slaggduk och slanell, samt 416 st. shawlar, tillsammans i vårde ansedt till 17,291 rdr; och ösversteg produktionen den för år 1847 uppgifne med 2,035 alnar och 416 st. Importen af flanell 1848 belöpte sig till 3,741 fÅ, af 11,223 rdrs vårde, eller 2,925 rdr mera år hvad importen af denna vara året förut uppgafs vara vård. Äf kamulls-, kardullseller så kalladt klådmakaregarn, kameloch så kalladt brodårgarn införtullades år 1848 tillsammans 40,919 sb., åfvensom, på grund af särskildt tillstånd, 25,220 ZZ. ofårgadt och fårgadt s. k. streichgarn. 2:o Bomullsoch linnevåfnads-fabrikerne. vid de år 1848 i gång varande 27 fabriker af detta slag med 1,047 arbetarc, har tillverknfngen uppgått till 1,834,755 alnar våfnader, bestående hufvudsakligen af kalliko, bomullslärst, shirting och kambrick m. m., samt 81,428