Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1850, sida 1

—— ——— —— sträcka, som nu utgör kärnan af -den fria och oafhångiga staten Iberias-omräde. De beskedlige negrerne satte ej något sårdeles högt pris på sin Jord; en liten hustomt i en stad i Sverige kostar ojemförligt mer ån hela det gebit, på hvilket sedan en sjelfständig stat grundlades. Hela betalningen bestod nemligen uti ett stort fat tobak, ett litet fat rom, 50 stycken bomullstyg, 25 små fat krut och en kista gevår. Imellertid måste Amerikanarne sedan gång efter annan gifva de kringboende negrerna en och annan föråring, för att få vara i fred sör dem. Liberias innevånare utsöra till största delen fria svarta från Förenta Staterna och lösköpta slafvar, för hvilka det amerikanska kolenisationssållskapet betalar öfverfsarten och de första 6 månadernas vistande i Liberia. En besynnerlig ödets skickelse! Afkomlingarne af de Afrikas söner, som af snikna hvita menniskohandlare kastades, belastade med bojor, på fångskepp och fördes öfver den våldiga oceanen till en för dem fråmmande verld, för att der blöda under slafvaktarens gissel — afkomlingarne af desse olycklige återvända öfver samma vidstråckta ocean till sina fåders land, för att sprida kristendom och civilisation inom den svarta menniskostammen, bland sina bröder! I början var den amerikanska kolonien temligen obetydlig, men den tillvexte på ett förvånande sått: nu stråcker sig republikens område frän Little Kap Mount till Kap Palmas, i en nåstan oafbruten linea och har, inberåknadt de infödde, en befolkning af 80,000 menniskor. Med Liberias förvandling från beroende amerikansk koloni till oafhångig stat tillgick det på följande sått: Då koloniens behof vexte på samma gång som den sjelf, trodde man sig böra lågga tull på ingående varor, för att med de derigenom influtna medel bestrida en del af omkostnaderna för koloniens förvaltning. Men brittiska köpmånnen vågrade betala tull, föregifvande såsom skål att nordamerikanska regeringen genom traktat förbindit sig att icke anlågga kolonier i Afrika. För att beröfra detta skål all giltighet, beslöto kolonisterna, som kånde sis starka nog att handla på egen hand, upprätta en sjelfståndig regering, Den 29 Juli 1847 förklarade de sig enhälligt oberoende af Amerika och proklamerade sitt lands oafhångighet unper namnet erepubliken Liberia-. De bibehöllo den amerikanska slaggan, med undantag deraf att i Liberias flagg a blott finnes en stjerna, som år placerad i midten. Presidentvrdigheten erbjöds f. d. amerikanske guvernören, mulatten J J. Roberts, och han emottog den; på samma gäng utnämndes en vicepresident och en statssekreterare. Folket representeras af tvenne kamrar, senaten och representanternas. Dessutom fick hvarje distrikt (county), likasom i Amerika, sina lokalauktoriteter, såsom fiedsdomare, notarius publicus o. s. v. Militårvåsendet inråttades mycket enkelt; ingen stående hår, utan endast milis finnes. Denna måste sjelf uniformera och underhålla sig, utom då den år i aktiv tjenstgöring. Då ett krig blifvit slutadt eller tjenstetiden år slut, erhålla soldaterna en belåning, som består antingen i en summa penningar, eller en festlig middag. Republikens