Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1850, sida 1

pades, att någon af dessa Two-Penny-Postmen, såsom matroserna kallade detta nya slags postbud, skulle blifva fångad eller skjuten af Franklins manskap, om detsamma ånnu funnes vid lif, och gifva det underråttelse om hvad som blifvit gjordt för dess råddning. Förråder hade nemligen blifvit nedlagda på flera stållen; på vissa punkter hade Ross lätit bygga fullståndiga magasiner som fylldes med kol och lifsmedel och i Port Leopold tillochmed ett tråhus med förråder för ett år. Tillika qvarlemnades en ångmaschin och en slup, stor nog att föra hela Franklins besåttning till nårmaste bebodda hamn. Då årstiden blifvit något mildare, utsåndes enskilta afdelningar, för att undersöka grannskapet; kapten Ross sjelf, ledsagad af en låjtnant och tolf matroser, företog en hufvudexpedition. Sållskapet vandrade 240 engelska mil långs kusten, först 100 mot vester och sedan 140 söder ut. Man antråffade icke en enda menniska; en förfallen eskimåhytta var det enda spår, de sågo, af menniskor. Men man var nu nödsakad vånda om, enår de medtagna förråden voro nåra förtårda och flera af manskapet så kraftlösa af köld och ögonplågor, att de måste köras på slådor. Den 23 Juni kom sållskapet tillbaka till skeppen, efter att hafva varit borta 40 dagar.