Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1850, sida 1

dets lugna utveckling derstådes, oberoende af sjelfva regeringssåttets form af monarki eller republik; och detta år till en viss grad onekligen en sanning; men sållan har vål det gamla ordspråket, att man ser grandet i sin broders ösa, men icke bjelken i sitt eget, intråfsat i högre grad ån för oss i detta hånseende. Vi behöfva icke har uppehålla oss vid skadligheten af regeringens envålde uti den ekonomiska lagstiftningen och den makt öfver vilkoren för de enskildes utkomst, som hårigenom kan utöfvas, samt den utstråckning som under fortgående tillämpning blifvit gifven åt denna makt, derom år öfvertygelsen redan temligen stadgad; vi vilje nu endast sysselsåtta oss med sjelfva styrelsemachineriets organisation, i hvad densamma står i beröring med solket, eller med särskilda klasser deraf.Såsom bekant år utlöpa regeringstrådarne i landet från medelpunkten, hvad den civila förvaltningen betråffar, hufvudsakligen genom de embetsmån, som kallas skonungens befallningshasvande-. Dessa åro endast 24 ) till antalet, hvilka skola handhafva styrelsemachineriet öfver en yta af nåra 5,000 qvadratmil. Konungen kan till beklådandet af dessa poster likaledes utnåmna hvem han behagar, utan att de behöfva förut hafva undergått någon civil examen, eller dokumenterat sig ega ringaste kunskap om de talrika och vigtiga åligganden, som tillhöra deras befattningar. Till underordnade organer för de verkstållande åtgårderna, utse dessa konungens befallningshafvande sjelfve och kunna efter eget behag suspendera och afsåtta sina verkstållande kronobetjente, lånsmånnen, utan att menigheterna dervid ega någon röst. Derjemte hafva dessa konungens befallningshafvande enligt instruktionen, som lika ned hela den öfriga embetsmannaorganisationen, det beror af konungen ensamt utan ståndernas inverkan att skapa eller föråndra, en så vidsträckt maktfullkomlighet ösver den enskilde medborgaren. att de ega rått att når som helst inkalla till förhör inför sig hvem som helst, hög eller låg utan åtskillnad, utan att ens behöfva angifva skålet hvarföre en sådan kallelse sker, och att hvar och en, åfven om han bor på 12 eller 15 mils afstånd från residenset, år skyldig att genast infinna sig. Dessutom hafva konungens befallningshafvande myndighet att utfårda en del polisförfattningar och ekonomiska reglementen, som ofta kunna vara af betydlig vigt. Vid allt detta blir icke folket rådfrågadt eller har någon röst. — Huru år förhållandet i ståderna? Hafva menigheterna der råttighet att tillsåtta sina förvaltningschefer, såsom förhållandet år med mårerna i Frankrike och lordmajorerne i England? Nej, de utnåmnas af konungen. I Stockholm utnåmner konungen tillochmed rådmånnen, fastån inom förslag. Hvad år det då som i fråga om maktens utösning återstår för för folket sjelft? Jo, fjerdingsmånnens åligganden att besörja kallelsers öfverlemnande samt buds och befalln ingars utråttande, samt uppvakta vid syner och dylikt för kronans råkning; vidare kronobresbåringsskyldigheten: (som dock nyligen på grund af sista stånders begåran blifvit betydligt lindrad); vidare skyldigheten att sitta såsom ledamöter i landsdomstolarne, utan att der hafva något att såga (åtminstone med undantag af högst sållsynta fall), samt att bedrifva håradshösdingars expeditionslösen, hvilket numera blifvit en plågsed på många stållen; och vidare åndtligen råttigheten att besörja socknarnes fattigvård och på den sednare tiden hvad som hörer till folkskolan.Det bör visst icke förbises, att folket derjemte har en annan råttighet,, som år något vård, nemligen bevillningens åsåttande vid de årliga bevillningstaxeringarna, samt uti markegångsprisernas faststållande, efter hvilka grundskatterna skola utgå; men i det sednare hånseendet står öfver denna sjelfbeskattningsrått ett kungligt embetsverk, kammarkollegium, som, i fall det finner markegångspriserna för låga, eger att höja dem, och ofta går det utan att behöfva gifva några egentliga skål derföre.Hvad den andliga och verldsliga aristokratien betråffar, eller börds-och Prelatväldet, så år det lått att bedöma huruvida den sednare, åfven efter införandet af nuvarande statsskick, eger ett stort tillfålle till inflytande och makt genom hofvet, genom rangregemen) Aftonbladet har icke hår nämnt den 25:te, öfverstäthållaren,, som likvål inom hufvudstaden i flera fall utöfvar, under skydd af ett fullkomligt grundlagsVviärigt afrarf hANJZ ath mån. an vida Sfärre