Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1850, sida 1

.:0:0: äKkÄ de, nytt halssekel, under hvilket såkert mänga stora och oförutsedda håndelser intråffa, hafva dessa sluttankar sökt att klåda sig i ord; de förenas med den varmaste vålgångsönskan för hvarje, för det evigt goda, sanna och råtta kåmpande like, hvilken tro, hvilket folk och hvilket. land han ån må tillhöra! År och vönner flykta Men du densamme blifver: Du ån åt barnen gifver : Den vård, sam Du åt våra fåder gaf: Mod åt de betryckta Och styrka åt de svaga Och tröst åt dem som klaga Vid sina vänners graf.