Ett mildt småleende slög öfver Viktors drag... Han sjönk tillbaka, medan Fanny och Elvira gråtande knåböjde vid hans sang .. På Adelsnås står i parken en marmorvärd, under hvilken tvenne syskon hvila, ty Elvira följde snart sin broder i döden, och hennes graf båddades vid sidan af hans. Tvenne unga, lyckliga makar, Hjalmar och Fanny, vallfårda ofta till grafven, för att smycka den med blommor och hånga kransar i tårpilarne, som beskugga vården! Hjalmar år icke mera redaktör af Kråkköpingsbladet ... Han har sålt sitt tryckeri och flyttat ut på landet... Mamsell Sabina deremot har blifvit förvandlad till prostinna och håller måhånda nu på att taga upp yste och smör. Och hvarmed skulle vi nu, båttre kunna sluta vårt anspråkslösa utkast, ån med denna nyttiga sens-moral: All öfverdrift i passion år en moder till förderf och hvad dgonblicket brutit måste framtiden försona. Slut.