Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1850, sida 1

(Insåndty Är posten inrättad för korrespondenter eller för att rikta postmästare? Denna fråga har sin grund i de oråkneliga trakasserier, som dels föråldrade, dels byråkratiska föreskrifter i denna våg tid efter annan föranledt och föranleda. Sednast har en så kallad postkungörelse, utfärdad af postinspektoren i Wenersborg den 11 Dec. 1849, lemnat anledning till nedanstående reflexioner. Den, som nedskrifver detta, vet vål, att han talar emot en den aldrastarkaste af alla embetsmyndigheter inom såderneslandet, som för vissa orsaker har regeringens synnerliga protektion, som år stark genom ett inbördes samband af egoism och egennytta, och som, af lått besripliga orsaker, har ett ånnu starkare vårn: tidningspressen. Likvål år sanningens rått helig och måste uttalas. Under de sista decennierna har man arbetat på nyttiga reformer i alla vågar och förbåttringar i alla verk och inråttningar; det oaktadt har föga eller intet blifvit gjordt för det vigtiga postvåsendet, som på det nårmaste rörer hela svenska allmånheten. Inom detta verk qvarstä ännu de gamla, förmultnade och pbeståmda föreskrifterna och erhälla alltjemt stöd af nya, som gång efter gång utfårdas, baserade på den låga egennyttans grund. Den ofvannämnde kungörelsen lyder, som följer: