lade den unga slickan för sig sjelf, i det hon återtog vågen till hemmet. — Han tycktes i sanning veta allt. Tionde kapitlet. Maskerad-intriger. Klockan var half tio på aftonen. Den öfra våningen på Adelsnås var rikt upplyst och en lisande musik ljöd från orkesten i danssalongen, hvarest ett brokigt hvimmel af dels maskerade, dels omaskerade personer rörde sig. Man var midt i en frangais.... En ung ziguenerska, som våckte uppseende genom de lysande fårgerna i sin drågt, genom sin på en gång smårta och yppiga vext samt sin ståtliga hållning, dansade med en af medeltidens troubadurer, hvilken för tillfållet lagt sin zittra ifrån sig. Vis-å-vis mot detta par dansade Hjalmar, som icke bar någon mask, med en ung cirkassiska, som underhöll honom med beskrifningen om sitt hemlands klippor och dalar. (Forts.)