Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1850, sida 1

—ö——k— ((( socker och kaffe, som afskeppats för brittisk råkning ifrån de transatlantiska handelsplatserna, och hvilka i de flesta fall varit remisser för en föregående brittisk export af manufakturvaror, endera gå såsom konsignationer till kontinentalmarknaderna, eller i kanalen såljas såsom flytande laddningar. Skillnaden i tull mellan produkter ifrån fråmmande och brittiska kolonier kommer likvål hådanefter för varor i allmånhet att allt mer och mer försvinna och upphör sålunda t. ex. för socker redan om ett par år, hvarigenom snart uppstår en möjlighet att kunna för den brittiska konsumtionen begagna fråmmande, lika vål som brittiska, kolonialprodukter. Då tullen blir eqvaliserad, eller begynner att närma sig paritet, år det naturligt, att de brittiska egarne i Manchester, Leeds, Glasgow, Sheffield, Birmingham etc. af sådana laster eller varupartier, som de förenämnde, komma att allt mindre och mindre behöfva att genom konsignationer söka en realisation på kontinenten, ty, om varorna ej kunna såljas flytande, måste egarne uti de aldraflesta fall föredraga att sjelfva besörja eller låta verkstålla afsåttningen i England, ja! åfven till något lägre priser, ån hvad kontinental-marknaderna samtidigt må offerera. Detta, som dessutom uti flera fall underlåttas genom den vigtiga föråndringen i navigationslagarne, måste föranleda, att Åperldsmarknaden för kolonialprodukter af all slag och sorter snart nog och allt mer och mer koncentreras på de ofvanbemålte platserna, ty de osserera ej allenast. de största kapitaler och de största låttnader för trafiken, utan åro ock, såsom verldens största importoch exporthamnar, de stållen, till och ifrån hvilka skepp under alla flagg or i allmånhet komma att hådanefter för de jemförelsevis billigaste frakter föra allehanda varor. Vi såga de jemförelsevis lågsta frakterna, emedan de utsigter, som destinationsörten erbjuder för en ytterligare snar och fördelaktig sysselsåttning, alltid till en hufvudsaklig del ingå i beståmmandet af sraktsluten till en ort. Det måste nemligen för hvar och en fartygsbefålhafvare vara angelåget att, så vidt möjligt år, undvika att segla med blott barlast, hvarföre de ock vanligtvis åtnöja sig med lågre frakt till en hamn, som offererar goda returigakter eller annan mångartad sysselsättning, ån hvad de fordra för en kortare resa till en plats, som i dessa afseenden erbjuder mindre gynnande eller inga utsigter. Af alla hamnar i Europa, hvilka kunna vål hådanefter, sedan brittiska navigationslagarne åro upphåfda, i allmånhet uti förenämnde hånseende erbjuda vissare utsigter, ån London och Liverpool? Den koncentration af handeln, hvilken förestår dessa platser, kommer troligen, vi upprepa det, att föranleda, att transatlantiska varor derifrån kunna för det nordliga Europas marknader tagas billigare, ån om de direkt hemföras från de andra verldsdelarna; åtminstone år det sannolikt, att varor, som, når denna koncentration ågt rum i vanlig våg och med begagnande af fördelaktiga konjunkttirer derstådes uppköpes, meråndels kunna konkurrera i pris med dem, som hemföras från de transatlantiska lånderna, endast i följd af de förespeglade fördelarne af tull-lindringarne; hvarföre ock dessa, i vår tanka, gerna, hvad importörernes