Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1850, sida 1

lefnadsfriska och hårdade medborgare. Utan att vara inspårrade mellan fyra våggar, såsom i jesuitanstalterna, der gossarne ordentligt voro dresserade att spionera på hvarandra och spela angifvare, år Schweizerungdomen under ståndig uppsigt och i oafbruten verksamhet, men under hvilken kroppsöfningar förnuftigt omvexla med studierna. En så kårnfrisk, rask och kraftig ungdom, som den schweiziska finner man knappt någonstådes i Europa bland de bildade klasserna. Det år i sanning en upplyftande anblick. Når en ungdomsvån besöker en schweizisk anstalt, grina icke emot honom de bleka, sjukliga, askgrå ansigten, som man påtråffar i de tyska lårdomsskolorna; i Schweiz ler mot honom den kraftigaste, mest blomstrande ungdom, frisk till själen och stark till kroppen. Ölrummel och dylika utsvåfningar, som förekomma bland de preussiska gymnasisterna, samt dessas öfveranstrångningar, för att smålta det torra filosofiska kramet, kånner icke schweiziska ungdomen Som vi sagt, skolan och familjen gå hand i hand, hvad uppfostringen betråffar, i det skolan kånner sin sanna kallelse, som ej år att blott undervisa. Det innerliga, hjertliga samiljlifvet, sådant det ånnu blomstrar i Schweiz, måste dessutom genom sitt exempel fördelaktigt inverka på de unge. Man bår se schweiziska ungdomen på sina turn--platser, då den undergår examen i gymnastik eller anståller priståflingslekar; ånnu mer öfverraskad blir man, når man ser dem på exercisplatserna och skjutbanorna. Alla schweiziska gossar i ståderna och åfven i ett stort antal landtkommuner åro nemligen vapenpligtiga från 11:te till 16:de året — de åro soldater och bilda en gosseberdring. De kallas kadetter. Elfva år gamla intråda de i denna kadettkorps, låra exercera, begagna skjutvapen, och, hvad som år ånnu mer, militårisk ordning och manstukt. På detta sått. bildar Schweiz åt sig ett landtvårn. Redan såsom gosse blir Schweizaren förtrogen såvål med de mindre eldgevären som kanonerna, och år derföre, såsom man, i stånd att följa sitt sosterlands manande röst, om dettas oafhångighet på något sått hotas. Denna sköna inråttning, som, utom sin praktiska åndanålsenlighet, har förtjensten af att våcka och lifva fosterlandskånslan redan i den unge gossens bröst, infördes, om vi minnas rått, år 1801, och år nu utbildad till en fullkomlighet, som i alla hånseenden öfverraskat oss. Infet land i Europa har att uppvisa något dylikt. I de små kommunerna består gossebevåringen blott af insanteri, men i de större och rikare åfven af artilleri. Vapnen, skjutoch sidogevår, åro kommunernas tillhörighet, likasom de små kanonerna, på det att också fattiga medborgares söner måtte kunna deltaga i öfningarne. De simple kadetterna åro bevåpnade med skjutgevår och bajonett, samt båra patronkök, underofficerarne båra sidogevår, och officerarne, hvilka ånda till kaptensgraderna våljas bland de skickligaste gossarne, tschakå och slåpsabel. I några kommuner åro kadetterna fullståndigt uniformerade, såsom i Bern, Zäörich, Winterthur och andra ståder; i andra kommuner hafva de blott lika mössor samt rockar, hvilka råcka till knået och sammanhålles kring medjan af en lådergördel. Öf2 —