Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1850, sida 2

Utrikes nyheter. ENGLAND. Regeringen har icke allenast beordrat amiral Hornhy, som kommenderar söderhasseskadern, utan åfven amiral grefve Dundonald (Cochrane), som kommenderar vestindiska eskadern, att begifva sig till kusten af Nicaragua för att iakttaga Englands interessen. Medan Times ifrar mot de stora kostnader, som underhållandet af kryssare till slafhandalns håmmande förorsakar, söker Globe att visa dessa kryssares nödvåndishet. Globe uppIyser, att England för nårvarande har i olika I farvatten stationerade 199 fartyg med en besåttning af 29,000 man. Den nya navigationsakten, som tråder i kraft den 1 Jan. 1850, innehåller följande bestämmelser med afseende på kustfarten: 1) Inga varor eller passagerare få i andra ån engelska fartyg befordras långs kusen från en del af de förenade rikena till en annan, eller från de förenade rikena till ån Man, eller omvåndt från ön Man till de förenade rikena. 2) Blott i engelska fartyg få varor eller passagerare I föras från öarne Guernsey, Jersey, Alderney och Sark till de förenade rikena och omvåndt derifrän till de nämnde öarne. 3) Samma beståmmelse eger rum för sjöfarten emellan de å nämnde öarne. 4) Kustfarten på de sårSkilta brittiska besjttningarne i Åsien, Afrika eller Amerika år åfvenledes inskrånkt till brittiska fartyg. 5) Drottningen kan genom ett beslut i hemliga rådet reglera rörelsen emellan till hvarandra , grånsande kolonier och deras kusthandel, når derom göres hemstållan. Indiens kusthandel skall regleras genom generalguvernören i Indien. Med undantag af dessa beståmmelser sinner ingen vidare inskränkning i sjöfarten rum. Cobden har tillvågabragt stiftandet af en förening för kolonialförvaltningens reform. De stora missbruk, som tidt och ofta förefalla i koloniernas förvaltning, göra en sådan reform i högsta grad önsklig och nödvåndig. Kolonierna, som, Jndien oberåknadt, ega en folkmångd af 63 mill. hvaraf 14 utaf brittisk hårkomst, fordra också med högan röst att slippa moderlandets förmynderskap och sjelfva få beståmma om sin förvaltning. Man emotser med spånd väntan ett måte i Aylesbury den 8 dennes, på hvilket Cobden och dIsraeli, de begge hufvudkåmparne, den förre för frihandeln, den sednare får skyddssystemet, skola upptråda och bekåmpa hvarandras låror och äsigter. Det kommer hufvudsakligen att gålla ett pästäende af dlsraeli, att Jordbrukarne betala 12 mill. mera skatter, ån hvad de råttvisligen borde göra. Man söker i London befordra qvinnors ututvandring. Möten hållas, föreningar stiftas, medel samlas genom subskription får detta åndamål. Frihandelns motståndare åro i begrepp att bilda en stor förening, kallad -association till skydd för industrien och hapitalet-. i På dertill gifven impuls af en förening utaf handlande i Liverpool hafva de största kommerciella korporationer i nåstan alla betydande ståder förenat sig om att arbeta för thetullens nedsättning. Morning Chronicle vill, ur såker kålla, hafva inhemtat, att i nåsta parlamentssession kommer att af regeringen våckas förslag om att minska armeen med 10,000 man. I Airdrie uti Skottland har hållits ett stort möte af arbetare, hvarå man rådgjort om de utvågar och åtgårder, som böra anlitas för att få det s. k. Truck-systemet afskafladt. Enligt dotta svstem. hvilket i svnnerhat flarerar i