I dag på morgonen har kommit oss tillhanda utlåndsk post med tidningar från Köåpenhamn till den 9, från Berlin till den 6, från Hamburg till den 7 samt från Paris och London till den 5 dennes. FRANKRIKE. Den votering, genom hvilken ministerens andragande, att lagen om folkskollärarne skulle oförtöfvadt behandlas, förkastades, angafs sedan af byråen att vara origtig; vid nårmare råkning af röstsedlarne befanns att röstantalet icke hade varit lika, utan, sedan 9 röster måst kasserats, hade 308 varit för och 307 emot ministerens begåran. Då presidenten, i mötet den 3 gaf detta resultat tillkånna, uppstod ett förfårligt virrvarr af besvår och förklaringar Öfver omröstningen. Slutligen beslöts att annullera hela omröstningen och votera ånnu en gäng öfver ministerens andragande. Nu utföll resultatet sålunda, att ministeren fick en majoritet af 29 röster. I mötet den 4 förekom åter Plata-frågan. Utskottsbetånkandet öfver Rances amendement öfverensståmde i principen med detsamma. Utskottet yrkade nemligen att. underhandlingarne måste understödjas af tillråckliga stridskrafter, men ville icke hafva summan beståmd för att icke onödigtvis binda regeringen. Likafullt förklarade sig utrikesministern emot utskottsbetånkandet. Sedan amiral Dupetit-Thouars talat för ett fälttåg emot Rosas, uppsköts förhandlingen till följande dagen, Då hade Thiers ett anförande, som gjorde ett stort intryck. Sedan blef debatten åter uppskjuten till måndagen den 7 dennes. Thiers talade till förmån för expeditionen mot Rosas. Dupin har den 4 blifvit återvald till nationalförsamlingens president, men med en så ringa majoritet, att han fann sig föranlåten att följande dagen nedlågga sin vårdighet. Man tror dock, att valet, med imponerånde majoritet, åter saller på honom. Jerome Bonapartes utnåmning till marskalk af Frankrike har nu stätt att låsa i Monitören. Engelska och turkiska gesandterne hafva den 3 haft en lång konferens med utrikesministern. TYSKLAND. Österrikarne koncentrera sig allt mer på sachsiska grånsen. SARDINIEN. Deputerade kammaren har imötet den 29, med 79 röster utaf 125, valt Pinelli till president. Presidenten i den upplåsta kammaren, markis Lorenzo Pareto, som blifvit återvald i Genua, har uttrådt ur kam-, maren, emedan han befarade, att hans nårvaro kunde föranleda kollision emellan partierna. PORTUGAL. . Ett ministerombyte år att förvånta. Saldanha, isynnerhet, skall bemöda sig att störta Costa Cabral. TURKIET. Frågan angående Rysslands och Turkiets stållning till Donaufurstendömena synes blifva mer och mer förveckladDet talas mycket om, att Turkiet ärnar fordra, att de ryska trupperne skola utrymma furstendömena, i enlighet med bestämmelserna i traktaten i Balta-Liman, och att England år villigt att understödja denna fordran. Många flyktingar hafva redan inskeppat sig på franska och engelska ångfartyg. Resten af dem, som ånnu befinna sig i Konstantinopel, måste före den 1 Febr. hafva anmålt sig till afresa. 7