Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 januari 1850, sida 2

håra sidan, samt slutligen kalla de riksdagsmån rcentern, hvilka redligen vilja genomföra grundlagen och upprigsigt bjuda handen till befordrandet af de reformer, som genom grundlagen kråfvas, men hvilka icke alltid åro ense om såttet att utföra reformerna, ej heller vanligtvis hafva de håda andra partiernas sammanhållning och såkra rörelse, just emedan de stå i midten och måste betrakta såsom sin uppgift mera att vara försoningsoch mellanlånken mellan dessa, ån att sielfva kåmpa för egna partiäåsigter — kalla vi dessa -centern, så tro vi, såvidt vi kånna personerna, att vi kunna antaga de tre faktionernas förhållande till hvarandra vara ungefår följande: Landsthinget har 8 till 12 på högra sidan och lika många på venstra, samt 24 å 30 i centern. I Folkthinget åro 26 röster oss obekanta; högra sidan torde der vara mycket svag, blott 4—5 röster; venstra sidan har omkring 30 röster och centern inemot 40. Antager man, att af de ovissa rösterna 10 gå till centern, 10 till venstra och 6 till högra sidan, kan man med runda tal anslå partistyrkan till 50 röster för centern, 40 för venstra och 10 för högra sidan. Majoriteten ligger således i båda thingen hos centern, men enår, i synnerhet i Folk thinget, denna på sin högra sida har en obetydlig fraktion och på sin venstra ettstarkt parti, kan man antaga, att detta sednare, folkpartiets, principer i de flesta fall skola göra sig gållande, och att de reformer, för hvilket det kåmpar, skola genomdrifvas, åtminstone med en eller annan modifikation. Utfallet af valen lånder såvål danska folket som dess demokratiska grundlag till heder.