Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 januari 1850, sida 2

öfvergifva Montevideo, eller upptråda med kraft. Sedan Daru yttrat sig blef debattens fortsåttande beramadt till Måndagen den 31 Dec. I samma möte framlades ett förslag af regeringen om sparbankerne, i hvilket råntan från och med den 1 April 1850, tills derom annorlunda varder stadgadt, år faststålld till 44 He Enligt Ind. Belge skall hertigen af Ragusa, Marmont, hafva för afsigt att vånda tillbaka till Frankrike för att der tillbringa sina återstående dagar i största tillbakadragenhet. Direktören för museum i Louvren, hr Jeanson, har blifvit afsatt. Denna afsåttning anses för en af de största skandaler, som tilldragit sig sedan Louis Bonaparte kom till våldet. Emot Jeanson år ingenting annat att anmårka, ån att han var republikan och erhållit sin befattning af prov. regeringen. Dock kunde i detta hånseende anföras till hans förmån, att han, allt sedan sin utnåmning, aldrig befattat sig med någon politik. Deremot har han förvårfvat sig stora förtjenster om museums förvaltning, ordnande och förbåttring. Jeanson har blifvit afsatt för att lemna plats åt en förnåm herre, en fråmling, som står i ,ett intimt förhållande till fru Demidoff, en nåra anförvandt till Louis Bonaparte. Straxt i början af 1848 var det åfven fråga om att Jeanson skulle afsåttas, men då skyddade honom Thiers, som icke år någon republikan, men vål en stor amatör och kånnare af målningar och bildhuggeriarbeten. I J. des debats och Revue de deux Mondes hafva varit synliga åtskilliga orleanistiska förklaringar, hvilka hufvudsakligen gingo ut på, att huset Orleans som princip erkånner folksuveråniteten och således icke legitimiteten. Nu skrifver en korrespondent till Slamb. Corr.från Paris under d. 26 Dec. att dessa förklaringar blifvit offentliggjorda utaf ledarne för det orleanistiska partiet i den mening att förmå Ludvig Philip till utfårdandet af ett offentligt manifest, eller vilseleda publiken, derest han skulle tiga. Bland de många nya skatter, sem sednast blifvit föreslagna, för att komma den toma statskassan till hjelp, har blott en enda någon utsigt att finna nåd för lagstiftarnes ögon. Det år hundskatten, hvilken åter blifvit föreslagen, sedan den fallit i deput. kammaren 1847. I Frankrike finnas cirka 3 mill. hundar, hvilkas föda anses dagligen kosta 225,000 fr. Underråttelserna från Algirien låta mycket gynnsamt. Zaalchas intagande har gjort ett djupt intryck på de arabiska stammarne, hvilka kappas om att underkasta sig. Belågringen af Zaatcha har de 51 dagar, den varade, kostat belågringskorpsen, hvars styrka varierade emellan 4000 och 7000 man, i dåde 19 officerare och 300 underofficerare och soldater, och i sårade 61 officerare och öfver 600 underofficerare och soldater. Dertill komma öfver 250 man, som dådt af kolera, anstrångningar vid belågringsarbetena och klimatombytet under nattvakterna. Hela fransmånnens förlust uppgår således till cirka 1250 man. CALIFORNIEN. Den konstituerande församlingens arbeten i Monterey åro nu slutade och konstitutionen antagen. Den består af 12 artiklar och 152 sektioner samt år undertecknad af hr Semple, församlingens president, och dess 45 medlem mar. Utaf dessa voro 12 från Newyork, 5 från Californien, 4 från Maryland, 3 från Kentuchy, 3 från Ohio, 2 från Virginien, 2 från Missouri, 2 från Massachussets, 1 från Maine, I från Dermont, 2 från Pensylvanien och 1 från Tenessee. Dessutom råknade församlingen 4 europeiska medlemmar: 1 Spanjor, 1 Skotte, 1 Irlåndare och 1 Schweizare. Denne sistnåmnde år en viss kapten Sutter, f. d. fransk gardesofficer, som utvandrade efter revolutionen 1830 och slog sig ner i Californien på en tid, då han såkerligen icke anade hvilken framtid, som våntade dessa trakter.