Themstunnelas anläggare. Den ryktbare ingeniören, sir J. Brunel, som nyligen aflidit, var till börden Fransman, mer helgade nåstan hela sitt lif och sitt snille till uppfinnande och anlåggande af storartade verk, som gjort England ofantlig nytta. Sir J. Brunel föddes år 1799 i Hacqueville, nuvarande departementet de FEure i Normandie, der hans slågt i många århundraden egt och ånnu eger det gods, der han första gången skådade dagens ljus. Namnet Brunel nåmnes öfverallt i provinsens annaler. Han uppfostrades till det andliga kallet med utsigt att blifva anstålld såsom prest i en viss socken, och inskrefs derför tidigt i seminariet St. Nicain i grannskapet af Rouen, men röjde snart en så stark förkärlek för naturvetenskaperna och så stor fallenhet för matematik, att föreståndarne för denna anstalt rådde fadren uppfostra honom till något annat ån prest. Denne tyckte icke om, att han gjorde ingeniörvetenskapen till sitt hufvudstudium, emedan han ansåg attsonen derigenom skulle gagna andra mera, ån sig sjelf, samt beslöt derför, att gossen skulle bildas till sjöman, anseende, att hans kunskaper i matematiken kunde grundlågga hans framgång på denna bana. Då han uppnått dertill nådig ålder, flck han anställning vid den kungliga flottan. En gång öfverraskade han sin kapten genom att visa honom en sextant och oktant af egen, ny konstruktion, med hvilken han plågade göra sina observationer. Han gjorde flera resor till Westindien och kom hem år 1792, just då franska revolutionen uppnått sin kulminationspunkt. Enår Brunel hyste royalistiska åsigter och icke tvekade att gifva dem tillkånna, svåfvade hans lif mer ån en gång i fara, och han nödsakades att fly från Frankrike. Han utvandrade till Förenta Staterna, der behofvet, till hans egen lycka, tvang honom följa sin naturliga fallenhet. Han blef civilingeniör. I denna egenskap uppmåtte han en stor landstråcka vid Eriesjön, uppförde Bowery-teatern i Newyork, som uppbrann för några år sedan, samt utkastade ritningar till kanaler och åtskilliga machiner för ett kanongjuteri, som då anlades i Newyork. Ar 1799 hade han genom