Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1850, sida 2

rande höjderna och beskjuta honom. Allt det blod, som spildes under gatustriden, alla hus, som uppbråndes under bombarderingen, hade då varit råddade. Nu vanns åndå intet, ty Danskarne måste, för att skona staden, utrymma honom igen. het, som blandas med Tyska, på myntet, som år Lybskt, och på de gula postlins-kakelugnarne, som lemnat rum för dem af jern, att man kommit i ett förtyskadt Danmark. För att betrakta de gamla husens innanredning, många åro från 1500:talet, gick jag in i några, och möttes af Tyska ansigten och tyskt språk. Förhållandet år nemligen, att i ståderna genom hela Slesvig (Colding, ehuru Jutlåndsk stad, till en del inberåknad) germanismen tagit öfverhand. På landsbygden har Danskt språk och Danska seder båttre bibehållit sig. Husen från 1500:talet åro af ek; många ibland dem hafva inskurna prydnader och bibliska inskriptioner t. ex. frukta Gud och håll Hans bud, så går dig allting vål fi verlden-; allesammans hafva den öfra våningen något utskjutande öfver den nedra. Ga torna, åro så krokiga, att isynnerhet den långsta, som leder till Norreport, kan jemföras med slingringarne efter en rinnande orm. Genom små, trånga grånder kastas man från hufvudgatorna plötsligt in på äkerfålten, som omge staden. Innevånarnes antal går till 2664. På kyrkogården ligga 2:ne rader af slagna, den ena från i fjol, den andra för i år; Preussare, Danskar och Slesvigholsteinare om hvarandra. Högst få hafva kors öfver sig. Den som visade mig dem, anmärkte, hvilken förskråcklig syn det var, att se huru i de öppnade, 10—12 samnar långa grafdikena de döda kropparna utan annan svepning, ån sina egna klåder, nedlades hvarstals alldeles som dödade kreatur. De flesta af de fallne tyskarne fördes likvål på vagnar till det 2 mil i söder belågna Christiansfeld, för att der begrafvas eller förbindas, i fall de ej dödt under vågen. I en hy utom staden, en knapp fjerdingsvåg, den första byn i Slesvig hade Tyskarne sitt närmaste hufvudqvarter. Jag talade vid flere bönder, som haft 2—300 man hvardera inqvarterade hos sig, hvilka för alla körslor, för allt smör och mjölk, samt öfriga matvaror, som Tyskarne tagit, ånnu icke fått en skilling. Vågarne mellan de fiendtliga hårarne voro barrikaderade, så att ingen kunde komma fram eller tillbaka. Emellan hårarnes förposter var som i en öken så tomt och öde på menniskor och djur. -Huru kunden J under denna tid sköta edra landtliga göromål?frågade jag, och fick till svar: ,de blefvo också försSummade och dessutom måste vi betala de penningar, som affordrades 088. Den bonde, som jag talade vid, hade utom andra förluster betalat 100 rbd i krigsskatt. Att alla poster under kriget afbröts, förstås af sig sjelf. Ville någon resande denna våg, måste han genom generalernas parlamentårer underhandla derom och, sedan tillstånd blef gifvet, under hela vågen sitta och hvifta med en hvit nåsduk till tecken, att han var stadd i fredliga årenden. Redan i Colding ser man de ofantliga holsteinska lastvagnar, hvilka våra håstar skulle draga i betånkande att kunna röra från stållet. Deras håjdlinia, då de åro fullpackade, går au niveau med takstolarna. De köras med 4 spannhåstar och åro gemenligen öfverdragna med hvit tåltduk, hvilken, om det blåser, fladdrar och våsnas, som om han ville förklara alla småvagnar krig. De vanliga danska och holsteinska vagnarna åro redan så höga och obåkliga, att vid hvarje gåstgifvaregård, der man stannar, vården måste skynda fram med en vid förstugudörren placerad trappa, för att hjelpa den resande ur och i; mer mot de jättelika packvagnarna åro dock dessa, som dvergar. En egenhet, som både Danmark och Hertigdömena hafva gemensam, år att allmogen, som temligen slitigt besöker krogarne eller —2 — — Ehuru i Jutland mårker man åndå på språö I oo Amala mårktoa seke den oroliga blick som