Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 januari 1850, sida 2

— ————— ———— krigskommissariat och slutligen till logi för intendenturen, låste lårarne vid borgareskolan en tid i vapenhuset och en annan tid i sjelfva kyrkan några timmar om dagen. I hela Danmark anses kriget för öfrigt till den grad hafva inverkat på folkskolevåsendet på landet, att det derigenom försåmrats minst till en sjerdedel. Skolforsummelserna hafva tilltagit och lårarne ånnu ej kommit från den distraktion, som var naturlig under krigets tid. Förnyade rustningar till krigets fortsåttande underhålla denna sinnesståmning. I ett afseende anse sig likvål danskarne hafva skål att tacka för kriget. Det har lårt dem att ålska sitt fådernesland och att ej stole(förlita sig) på andra. Då svenskarne förra året kommo öfver till Fyen, var det icke blott allmogens, utan åfven de bildades tanke, att de skulle lemna en aktiv hjelp i striden. Den söndag, som trupperna tågade igenom, blef ej gudstjenst i flera sockenkyrkor af brist på åhörare. Unga och gamla, barn och qvinnor strömmade till vågarne, för att se och emottaga sina våntade råddare. Det båsta, bondqvinnorna kunde anråtta, medförde de för att bjuda sina vålgörare, och bönderna skjutsade dem af god vilja med sina håstar. Omkring 500 vagnar voro den dagen i rörelse och liksom i ett segertåg fördes de