Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1849, sida 1

de sitt ursprung utifrån, eller inifrån, vilja, vi lemna derhån; nog af att det egde rum. Annu en gång rörde makten på sig; men denna rörelse kostade blod, medborgerligt och oskyldigt blod, som flöt på Stockholms gator i Mars 1848. Ännu fortfor folket dock att vara tacksamt-: krigsgården till bispringande af våra nödstållda dansko bröder beviljades utan ringaste förbehåll, och åt thronföljaren anslogs en summa af 100,000 rdr. Nu skulle naturligtvis åfven regeringen en gång ådagalågga sin erkånsla, och såsom ett eklatant bevis på densamma gaf hon folket — det representationsförslag, som man sedan genom åtskilliga finter fick hvilande till nåstinstundande riksdag. Öfver det har allmånna opinionen, oblidkeligt och oåterkalleligt, redan uttalat sin förkastelsedom. Det var otacksamt-, såger man. Vålan! då år det åfven otacksamt handladt af en oskyldig fånge, om han stretar emot, når man vill belägga honom med ånnu tyngre och mera tryckande bojor. Vi stadna hår, utan att på minsta sått tilltro oss hafva uttömt vårt åmne. Öfver det skulle kunna skrifvas voly mer, och vi måste åtnöjas med att blott fåsta allmånhetens uppmårksamhet derpå med några få ord i en tidningsartikel, hvilken tillochmed måste göras så kort, som möjligt, för att finna låsare. Den, som vill grundligt studera detsamma, har ett rikt sålt dertill dels i vår egen och dels i andra folkslags håfder. Må han göra det! Resultatet af hans forskningar och jemförelser skall såkerligen blifva enahanda med det, som vi hår ofvan antydt, nemligen att solket aldrig år otacksamt; men att det år blott ytterst få Tegenter som velat göra sig förtjente af dess tacksamhet och erkånsla.