Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 december 1849, sida 2

SKålIÅd tydning al vara ord och årgumenter. I likhet med så vål styrelsen, som Herrar subskribenter, finne vi, att det skall vara mycket hårdt och påkostande att nödgas afslå en fattig ståndspersons bön om att mot en jemförelsevis billig hyra bekomma en liten boningslågenhet; men å andra sidan måste vi åfven taga i betraktande de många vålgörenhetsanstalter, som, åtminstone inom detta samhålle, söka att göra den fattige ståndspersonens, enkornas och de oförsörjda barnens ställning dråglig. En -pauvre honteux har alltid några Vänner och bekanta, som på ett eller annat sått kunna gynna eller rekommendera honom. Dessutom bör man vål i allmånhet hos en pauvre honteux kunna förutsåtta någon bildning och några kunskaper; den förra bör vara honom ett vårn emot lastens lockelser; de sednare åter böra såtta honom i stånd att i ej obetydlig mån bidraga till egen utkomst. Den arbetande klassen deremot har hvarken bildning eller kunskaper; ingen, som hyllar och rekommenderar sig. Blir en medlem af denna klass, genom olyckor: eller eget förvållande, utfattig, så måste han anlita Tattigvården och, om dess understöd ej råcker till, fatta tiggarstafven. -Det år-, såsom de kommitterade ganska rigtigt uttrycka sig, fattigdomen och fattigvårdens anlitande, som man med anskaffandet af boståder åt de mindre bemedlade medlemmarne af den arbetande klassen velat förekomma. Skola de nu, på sått styrelsen föreslagit, dela den dem en gång för alla beståmda förmånen med de s. k. pauvres honteux; så år hela den plan, till hvars ordnande och utförande styrelsen blifvit tillsatt, rubbad i sin hufvudprincip och i det nårmaste att betrakta som förfelad. Oss synes det som om styrelsen, med den kånnedom, som tlen bör ega om stållningen både bland den arbetande klassen och pauvres honteux, hade handlat rigtigast och åndamålsenligast, om den, i stållet fr att proponera en förändring i den ursprungliga och enda rigtiga planen, hade för stadens röstberåttigade innevånare framlagt ett förslag till en på samma grunder fotad ny inråttning Tör sådana mindre bemedlade personer, som icke tillhöra den egentliga arbetsklassen, men hvilkas bekymmersamma ställning gjorde det önskligt, att samhållets mera bemedlade och rika medlemmar komme dem till understöd och hjelp i deras betryck. Till en så beskaffad framstållning åro vi fullt förvissade om, att en icke obetydlig del af stadens innevånare skulle hafva lyssnat, och det så mycket hellre, som en dylik inrättning kunnat komma många af deras anhöriga, vånner, bekante och klienter till godo. Den, som kånner de stora uppoflringar, som Götheborgs innevånare till förskönande af staden och dess omgifningar, till uppförande af sin praktfulla börsbyggnad, till reglerande af sin fattigvård, till anskaffande af tvenne dyrbara konungastatyer, 0. 8. v. hitintills hafva gjort, kan aldrig ett enda ögonblick tveka att taga för afgjordt, det de åfven med varma och vålvilja skulle hafva omfattat ett förslag, som afsåg anskaffande af boståder för billig hyra åt stadens pauvres honteux. Det år ånnu icke försent, att några förmögne och inflyielserike mån i öfvermorgon framstålla ett så beskassadt förslag såsom en kontraproposition mot det af styrelsen för anskaffandet af boståder åt mindre bemedlade medlemmar bland arbetsklassen uppgjorda projekt. Det skulle upprigtigt och innerligt glådja oss, om detta inträffade, 1) derföre, att nyssbem. styrelse vunne syftemålet med sin framstållning, ehuru på en annan våg och under en annan form; 2) derföre, att ingen splittring mellan stadens innevånare uppstode rörande en så vacker och samhållggagnelig sak, som den ifrågavarande; 3) derföre, att den arbetande klassen förblefve i ostörd besittning af de förmåner, som i detta fall en gång blifvit densamma ådelmodigt skånkte; och 4) derföre,