Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1849, sida 1

Anrt4aäA: esA AAAAAAAA — orimligheter, att man har största anledning misstånka dem vara uppdiktade. En annan Flensburger-korrespondent kånner sig mycket oroad genom ryktet om en till den 1 Dec. beramad bal, ty de tyska damerna kunde ju låta fresta sig till att begå det landsförråderiet att dansa med de svenska och norrska officerarne. Väl finner kor., att ibland dessa officerare gifvas många :hågst ålskvårda, hederliga och aktningsvärda mån-, som alltså vål kunde vara den åran vårdiga, att dansa med tyska damer; men så finnes det åfven många, som på ett ytterst oangenåmt och föga grannlaga sått lågga sina danska sympathier öppet i dagen.Regeringskommissionen för Slesvig har vidtagit kraftfulla åtgårder med hånseende till skatternas indrifvande. — Derjemte har den ålagt öfverråtten i Slesvig att aslågga bruket af det olagliga embetssigil, den hittills begagnat, och åter betjena sig af det gamla sigillet med inskriptionen: Kunglig Slesvigsk öfverrätt.I-Ost. Tel. skrifves från Flensburg under den 24 Nov., att till den 1 dennes skall allt på Als försåttas i krigstillstånd, Sonderburg förses med pallisader, skansarne armeras och qvarter bestållas för 10,000 man. FRANKRIKE. Rörande förhållandena emellan arbetare och principaler finnas i Frankrike en del lagbeståmmelser, som åro mycket oråttvisa emot de förstnåmnda. Det år dem vid strånga straff förbjudet att sammansåtta sig för att tilltvinga sig någon förhöjning i arbetslönenDet år visserligen åfven principalerna förhjudet att sammansåtta sig för att nedtvinga arbetslönen, men en hvar torde inse, huru mycket låttare det år för några principaler att, oåtkommelige af lagen, bilda en sammansåttning, ån för några hundra eller tusen arbetare. Nu hafva demokraterne gjort försök att få dessa lagbeståmmelser åndrade, men den konservativa majoriteten har satt sig deremot och, som vanligt, gått af med segern. Hela mötet den 19 upptogs nåstan alldeles af denna sak. Först förkastades ett förbåttringsförslag af det sy fte, att domrarne skulle hafva makt attunsöka om de principaler eller arbetare, som blefvo tilltalade för sammansåttningar, icke genom sårskilta omståndigheter kunde hafva haft giltig anledning dertill. Derefter vederfors samma öde ett annat förbåttringsförslag, hvilket gick ut derpå, att en jury skulle afgåra, huruvida sammansåttningen vore straffbar eller icke. 1 nationalfrsamlingens möte den 20 Nov. beslöt församlingen att taga i betraktande ett lagförslag af BettingLancastel, enligt hvilket nationalförsamlingen skulle hafva rått att beståmma ministrarnes antal och fördelningen af deras funktioner. Man betraktar detta votum, som fiendtligt emot presidenten, enår det ofta varit på tal, att han af egen makt och myndighet årnade tillsåtta en polisminister och således vindicera sig denna rått. I mötet den 21, detsamma då Segur dAgusscau våckte den stora skandalen, kommo algieriska angelågenheterne på tal. Mean diskuterade ett förslag af Didier att nedsåtta en sårskild komit för utarbetandet af de lagar, som blifvit lofvade Algierien. Diskussionen fortsattes nåsta dag. General Cavaignac antog, att man med h inskränkningar kunde införa