Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 november 1849, sida 2

guldet åro blott lika många medel, hvarigenom guldet går ur guldgråfvarnes hånder i andras, innan det såndes till Förenta Staterna eller Europa. Om 15 millioner, eller tillochmed blott om 10 millioner pund sterling i guld blifvit upptagne i Californien, hvar hafva de blifvit af? I den stora upplagsplatsen Englands bank funnos, enligt sednaste veckoberåttelse, endast 15,259,000 Pund, en summa visserligen stor, men mindre ån de, som voro nedlagde i samma bank i flera månader åren 1845 och 1846, innan den kaliforniska kållan var öppnad. Att nåmnde summa — 15,259,000 Pund — för nårvarande befinner sig i Englands bank, kan tillskrifvas andra och kånda orsaker. Kontinenten har nemligen, såsom vi alla veta, icke varit i ett sådant tillstånd, att det kunde fresta någon att sånda penningar dit; England har derför varit det naturliga våderstreck, i hvilket penningestrommen tog sin rigtning, och åfven utom detta finnas omståndigheter, stående utan förbindelse med den politiska verldens nuvarande stållning, hvilka göra London till den medelpunkt, mot hvilken alla nya gulaförråd måste röra sig. I Englands bank år ett uns guld lika med 3 Pund 17 sh. 9 d. och kan med största såkerhet begagnas såsom ett medel att betala en skuld eller förskaffa sig kredit för detta belopp i alla verldens delar. På ingen flåck af jorden år guldet så verksamt i egenskap af vexlingsmedel, som i England. Derför åro vi böjde att tro, icke allenast att det kaliforniska guldet skall låta kånna sina verkningar först och starkast i Englands bank, utan ock, att det verkliga utbytet af guldgråfningen i Californien icke afkastat den summa, som angisves äfven i de lågsta kalkylerna på stållet, hvarpå den omståndighet kan tjena såsom bevis, att penningförrådet i Englands bank icke våsendtligen blifvit ökadt. Guld år en vara, som efter all sannolikhet icke kan qvarblifva långe i ett land sådant som Californien. Enhvar, som sånder det derifrån, önskar naturligtvis att så snart som möjligt få det nedlagdt på en ort, der han vet, alt det skall erhålla sitt fulla vårde, med andra ord: att få det omsatt på verldsmarknaden. Når guldet således blifvit en han2 9 I delsvara, har det mer ån någon annan vara . 2 en tendens att hopa sig der, hvarest dess var. 2? 8 . 2 2 de, i förhållande till andra varor, år högst. 7 . — om denna tendens förde det till Europa, skulle det komma till London, såsom den FJerldshandelns medelpunkt, der dess varde . 2 . ? låttast kan realiseras, och när tillförseln blef8 2 . 2 ve så stor, att guldets varde derigenom JönÅ o ? ke, då kunde vi vanta att få se den första följden af dess sjunkande yttra sig på det qvantum, som år nedlagdt i Englands bank till det normala priset. 2 2 . Om det på denna grund bör medgifvas, att Englands bank har en större tilldragningskraft för det i Californien upptagna och på verlds2 : marknaden omsatta guldet, ån myntverken i I s? — . Förenta Staterna hafva — hvilket vi antaga 8 2 . . 0 såsom högst sannolikt — kunna vi måhända förklara den stora skillnaden i beloppet af det i Californien inbringade guldet och det till Förenta Staternas myntverk inslutna; genom att antaga, det största delen af det förra fun. . 2 . — — nit sin våg till England. Når de amerikanska myntverken emottagit 700,000 Pund, hafva vi nog erhållit 1,300,000 Pund (tillsammans 2 millioner) och en sådan summa kan engelska banken godt hafva disponerat, utan att den lemnat något mårkbart spår efter sin gång under de europeiska vexelomsättningarnes störda lopp och fastlandsstaternas revolutionära tillstånd, hvilket, likasom alla revolutionära faror, hafva till följd, att man lågger sina penningar på kistbottnen, hvartill isynnerhet guldet egnar sig. . 2 Men om vi också fördubbla denna summa på — 2 . . N och anslå afkastningen af guldgräfningen i Californien förlidet år till 4 millioner, skulle Fn — i andra hånder. Dessa omsåttningskanaler för ER — re — — —