Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 november 1849, sida 2

längre. De nya ministrarne äro i Presidentens Angouleme favoriter. Han blef af Bourmont, öfverlöparen från Waterloo, utnämnd till direktör för krigsförvaltningen uti April 1830, trenne kesvaror. IIan har hundra gånger upprepat, att tant i konstituerande församlingen. IIan tog der till ordet tvenne gånger: den första för att beS2Z— man måste återställa den och aldrig tänka på tjenst mycket bättre, eller rättare mycket mindre än agenter. National tecknar dem på följande sätt : d Hautpoul har varit en af af hertigens af månader före Julirevolutionen. I flera år visade han sig tvär emot julimonarkien, och allt ifrån den dag, då han bestämde sig för att tjena denne, emedan saknaden af hans lön såsom general i aktif tjenst blef honom för lång, ända till dato, har han aldrig upphört att ådagalägga fullkomligt legitimistiska tänkesätt. Hr dIIautpoul, i spetsen för krigsdepartementet, är således den hvita fanan planterad i teten af armå6en. Ackille Fould, af mosaiska trosbekännelsen, är den mest fanatiske anhängare af afgiften å drycI någon förminskning deraf, vore den än aldrig så ringa. Han har bittert tadlat nedsättningen af saltskatten och brefportot. Han finner det i Frankrike brukliga, orättvisa beskattningssystemet beundransvärdt, och han påstår, att det skulle vara en galenskap att modifiera detsamma. Parieu var legitimist för ett par år sedan. 1848 års revolution öfverraskade honom som advokat i Riom. Straxt satte han en dämmare på sina royalistiska tänkesätt, begaf sig till Cantal, sin födelsebyggd, bedyrade der i en utförlig trosbekännelse sin brinnande kärlek för republiken, och blef vald till departementets represenkämpa presidentens val genom den allmänna rösträtten; den andra, för att understödja denna infama trafik med menniskokött, som bedrefs af assuranskompanierna emot rekryteringen. För sin plats i lagstiftande församlingen har han att tacka det reaktionära partiet, hvilket han gifvit underpanter genom sina vota i konstituanten. Det är en man, som talar föga och tänker mycket på sig sjelf och sina interessen. H:r Bonaparte har gjort honom till undervisningsminister i enlighet med den princip, att en advokat är tjenlig till allt, och, utan tvifvel, likaledes emedan han känner hans nullitet såsom politisk person och hans otålighet att blifva något. Rouher är äfven en advokat från Riom. Han var Guizotska partiets kandidat, i opposition emot Combarel de Leyval, vid de sista valen under monarkien. Efter Februarirevolutionen uppträdde han som republikan och lurade sig derigenom till så många röster i departementet Puy-de-Döme, att han blef vald till representant i konstituanten. Han fjeskade mycket för verkställande komitken och general Cavaignac, hvars kandidatur i honom fann ett beställsamt stöd. Han tänkte liksom Thiers i afseende på hr Bonaparte. Men efter den 10 December blef han en af Odilon Barrots förtrolige, skaffade sig, efter några misslyckade försök, ändtligen inträde i presidentens : salonger, och har sedan dess utmärkt sig genom våldsamheten af sina reaktionära tänkesätt. Såsom förmåga står han något under hr Parieu; men i servilism och låg ärelystnad kan han mäta sig med honom. Han skall blifva hofman, agent och dräng, allt på en gång. Ferdinand Barrot, broder till den så snöpligt afdankade premierministern Odilon Barrot, har, mera än någon, bidragit till sin broders störtande. Advokat af medelmåttig förtjenst har han dock lefvat af de klienter, som hans bror förskaffade honom. Men hofvens atmosfer förqväfver, såsom man vet, tacksamheten. Hr Bonapartes generalsekreterare, har han blifvit kallad till inrikesministerposten med det speciella uppdrag att ställa polisen och i synnerhet de hemliga fonderna till presidentens disposition. IIan är i ordets vidsträcktaste bemärkelse, ett hr Bonapartes kreatur. Dinau är en föga ryktbar ingeniör. Ian har länge lupit efter den portfölj — för allmänna arbetena — hvilken nu ändtligen tillfallit honom. Han skall göra allt för att behålla den. Nyli