Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1849, sida 2

måsten förse oss med medlen till vårt uppehälle.Dekretet om Siciliens administrativa åtskiljande från Neapel, hvars innehåll tidigare blifvit meddeladt, meddelas nu officielt af de italienska tidningarne. Från Neapel heter det under den 16 Okt., att processen mot de anklagade af den 15 Maj bedrifves med mycken ifver, och att man snart kan vänta att se flera domar offentliggjorda. Flera dödsdomar komma att fällas. Afsättningarne fortfara. Så t. ex. har den berömde astronomen Nobile blifvit afsatt. PARMA. Despoten i detta lilla land, hvilken troget följer de illustra föredömen, hans kusiner i Wien och Neapel gifva honom, har med all makt velat låta förklara Piacenza i belägringstillstånd, liksom han gjort med Parma. Men den österrikiske kommendanten, som var förnuftigare och menskligare än hertigen, satte sig deremot och förklarade, att en sådan åtgärd mera skulle framkalla än dämpa oroligheter. Ilertigen var envis och skref till Milano, hvarifrån kommendanten erhöll order att uppfylla hertigens begäran. Kommendanten utfärdade då följande kungörelse: II. K. II. hertigen har flera gånger, för att betrygga sina undersåters väl, förordnat införandet af beligringstillståndet i sina stater. Jag fattar det tillfälle, som furstens ömma order gifver mig, för att betyga denna stads invånare all den tillfredsställelse, jag känner med deras värdiga uppförande och stränga iakttagande af lagarne. För att imellertid bandla i öfverensstämmelse med II. K. II:ts förträffliga afsigter, och för att bespara enhvar det obehaget att ådraga sig ansvar, tror jag mig böra erinra om, att artiklarne 1, 2, 5 och 8--11 af proklamationen af den 13 Mars 1848 ega sin fulla giltighet. Piacenza den 4 Okt. 1849. Grefve TOLCK.ROMERSKA STATERNA. Underrättelserna från Rom gå till den 20 Okt. Man påstår, att de franska gesandterne erhållit det löfte af påfven, att han, så snart han kommit tillbaka till Rom, skall utfärda en allmän amnesti. Den bekante Caputo, hufvudmannen för alla sammansvärjningar i Neapel, har blitvit arresterad i Rom, och romerska auktoriteterne vilja utlemna honom till Neapels tyrann, som framställt en sådan begäran. Frankrikes ombud Corcelles skall imellertid med mycken kraft satt sig häremot. Vägen från Rom till Frascati och från Albano till Tivoli har sednast gjorts osäker genom röfvare. Om mornarne drogo de ut med en kärra och lade sig i försåt på ett säkert ställe, och om aftnarne vände de tillbaka, med kärran belassad med det byte de plundrat, utan att väcka den ringaste misstanka. En officer i velitkorpsen, Ricci, har imellertid, genom sin fyndighet och påpasslighet öfverraskat 4 af dessa förbrytare och öfverlemnat dem i rättvisans tjenster. Från Bologna skrifves under den 19 Okt.: Auktoriteterne visa mycken ihärdighet uti att göra slut på de utomordentligt talrika röfverierna i Romagna. Truppafdelningar utsändas till alla misstänkta orter och man har lyckats bemäktiga sig flera röfvare. På de sednaste dagarne hafva 5 röfvare i tvenne timmars kamp uti ett hus försvarat sig emot en afdelning soldater; på begge sidor voro döde och sårade, då röfrarne gålvo sig. SPANIEN. Journal des Debats meddelar följande om den sednaste kuriösa ministerkrisen i Madrid: Det var en bofintri, anlagd af Dan Franciscos d Assisis (konungens) kammarilla. Den leddes af kungens biktfader och af kungens handsekreterare. Bland deltagarne nämner man hrr Quiroga, Puena-Rodon, Nelgar och flera andra af kungens förtrogne, samt en nunna, syster Patrocinia. Allaredan den 17 Okt. hade den unga drottningen, på sin gemåls och biktfaderns föreställningar, fattat det beslut att afskeda Narvaez. Man föreställde henne, att han, stolt öfver sin makt och sina förtjenster som general, höll henne under