Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1849, sida 2

diska revolutionsarmen. Tansen, Schrader och Bernigan, den sistnämnde fore avolutionen löjtnant i preussisk tjenst. BAYERN. I andra kammarens möte den 19:de 41:s besvarade ministern v. d. Pfordten kammaren: förfrågningar 1) af hvad anledning Preussen vägra v att utbetala Bayerns andel i tullforeningsvinsten; och 2) beträffande den nya centralmakten. Ministern förklarade, att Preussen på Bayerns uppfordran att utbetala den Bayern tillkommande andelen af öfverskottet för första hälften af 1849, belöpande sig till en summa af 263,000 Thaler, svarat, att denna summa skulle inberäknas i ersättningen för de omkostnader, Preussen fick vidkännas genom utrustandet af en armåkorps till det pfalziska upprorets undertryckande; bayerska ministeren hade imellertid förklarat den preussiska, att summan måste utbetalas, emedan Preussens fordringar icke angingo tullföreningens kassa. Ministern bevisade sedan i ett längre föredrag och genom uppläsandet af flera noter, att Bayern aldrig begärt af Preussen mera, än besättandet af Rhenöfvergängen vid Oppenheim och bayerska armåkorpsens förstärkning med några bataljoner. Furst Wallerstein frågade ministern, beträffande den tyska centralmakten, huruvida den, om den verkligen funnes till, skulle gälla för Bayern utan kamrarnes medverkan. Vore traktaten sådan, som den stått att läsa, så förde den Tyskland tillbaka till den gamla förbundsdagen, med några tillsatser såsom af diskussion och offentlighet. Förhölle det sig så, protesterade han i landets namn mot densamma. Pfordten förklarade, att traktaten, sådan d n stått att läsa i tidningarne, ännu icke blifvit officielt meddelad bayerska regeringen. Så snart detta skett, skulle den icke glömma att, efter konstitutionens föreskrift, underrätta kamrarne derom. Wallerstein förklarade sig icke vara nöjd med detta svar, emedan den tyska frågan icke vore af diplomatisk natur och ministeren blott i fall af sådan beskaffenhet hade rätt att förhemliga ställningen. SCHWEIZ. Den halfofficiella tidningen Berliner Nachrichten vill veta, att Österrike, Ryssland och Preussen tillställt edsförbundet en not, i hvilken detta allvarligt uppfordras att för framtiden icke på något sätt gynna den europeiska revolutionen, eller tillåta dennas kämpar vistas på schweiziska området. Det heter, att Frankrike ämnar tillsanda Schweiz en not af samma innehåll. ITALIEN. Sardinska deputeradekammaren har tagit det vigtiga beslut, att religiösa korporationer blott med lagens samtycke ega rätt att emottaga legater, som äro stiftade till fördel för dem och öfverstiga en viss summa. Den konservative ministern Pinelli har tagit afsked, för att tillvägabringa en förlikning emellan regeringen och den frisinnade majoriteten af deputeradekammaren. Det förljudes, att Ratazzi, som förr varit inrikesminister och nu är en af oppositionens ledare, skulle träda i Pinellis ställe. I Florens hafva oroligheter egt rum. Österrikiska militären sköt på folket. Flera personer sårades. TURKIET. I Börsenhalle skrifves från Konstantinopel af den 10:de dennes: Natten mellan den 5:te och 6:te dennes erhöll den österrikiska internuntius, baron Stiirmer, en depesch från Wien af det innehåll, att regeringen till alla delar gillade hans förfarande i tvisten med Turkiet och befallde honom blifva på sin post, tilldess hofven i Wien och Petersburg öfverenskommit om hvad vidare skall göras i denna fråga. Amiral Parker har, till följe af en depesch från brittiske gesandten i Konstantinopel, Canning, styrt kurs mot Dardanellerna med 7 linieskepp och några ångfartyg. FRANKRIKE. Resultatet af omröstningen i romerska frågan sysselsätter alla franska tidningar, och det visar sig vidare, att i den så konstigt och af så många