Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1849, sida 2

framräcka ett strå med smultron, de första sommaren mognat, då tackade han Gud att lyckan och sjelfständigheten också är bosatt inom kojans dörr, och att hans idoga arbete beredt en torfva och ett tak till bergning och skydd för hans älskade. Åt sin hustru meddelade han den upptäckt han gjort, ålade henne att då hon nästa torsdag begaf sig till staden med smör och grädde gå upp i huset der hans broders efterlemnade familj bodde och inhämta hvad hon kunde om dess verkliga belägenhet. Efter den dagen blef det hushållet, för lindrigaste pris, försedt med landtprodukter af Soltäppans bästa afkastning. Så under Petters återstående lefnad, och ännu flera år efter hans död se vi Maria tillföra huset smör och grädde. Innan vi gå att afsluta detta preliminärkapitel torde vi få tillägga, att Petters högsta och sista önskan här i lifvet, och den, hvilken han ännu i sjelfva dödsminuten lade som den heligaste pligt på det bjerta, hvars, från barndomen bepröfvade trohet betryggade honom i afseende på dess uppfyllande, var att hans barn aldrig skulle lära känna hemligheten af deras faders härkomst. (Forts.) pe NTE .