Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1849, sida 1

t har jag en grädde och ett smör, så öfverdädigt präktiga, att det ej kan finnas maken i verlden.v Öfverstinnan smålog försonad och sade: Hvarför kommer du så sent i dag?— -Jo, det ska jag säga hennes nåd. Det är för det jag inte kunnat komma förr, ty det skall bli fadderskap i morgon hos Mattes nämdemans i postgården, och mor har hela dagen baft att göra med att laga tårtorna och baka goråna till traktaten, så att hon slätt inte haft tid att kärna något smör förr än på eftermiddagen. Men så lofvar jag att det är så mycket färskare. — oOch du har vågat gå den långa vägen från Soltäppan och till staden så sent? anmärkte Hedvig. — IVvarför inte? Månen skiner nu som bäst, så jag ser hvarenda buske och sten vid vägen så väl, som på den klaraste dag. Och hade jag inte vågat mig åstad, så hade herrskapet kanske varit utan bordsmör till söndagen. De hade varit vackert det, för notarien l— vHan hade väl fått hjelpa sig som vi andra, anmärkte öfverstinnan. — voch det tycker hennes nåd skulle kunna gå för sig? Nej, se det skall han inte behöfv: så länge vi hålla herrskapet med bordsmör, skull