Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1849, sida 2

Carl Alberts lik skulle bisättas i Turin den 12:te dennes. Befolkningen lägger stor vigt på att likbegängelsen firas med största stät och pomp, emedan den derigenom vill visa, att de olyckor, som nyligen drabbat Sardinien, icke tillintetgjort hoppet, att än en gång ett tillfälle skall kunna yppa sig att ånyo begynna kampen för Italienska oafhängigheten, hvars förkämpe och representant Carl Albert var. Det berättas att Carl Albert testamenterat 11 mill. Lire att utdelas bland de mest behöfvande utaf italienska emigranterne. Till sitt folk har han testamenterat sina dyrbara samlingar af målningar och vapen. Toskanska ministeren har utfärdat ett rundbref till prefekterne, hvari desse göras uppmärksamme derpå, att sedan någon tid spridas i landet små böcker, hvilkas försäljning de skola söka att förbindra, emedan de åsyfta att vinna proselyter för protestantiska läran på den katbolskas bekostnad. I romerska staterna kommer, enligt officiell kungörelse, att utgifvas 2,692,000 nya sedlar till inlösen af de utelöpande republikanska papperspengarne. De nu utgifna sedlarne skola i sin tur inlösas inom 9 år från 1850 räknadt. — Att döma af de anstalter fransmännen träffa i Rom, skulle man nästan förmoda att de beredde sig till en kamp. Civita Vecchia är satt i försvarstillstånd, och från Engelsborg ditsändas kanoner. Man reparerar brescherna vid porten S:t Pancrazio och fyller de löpgrafvar, som fransmännen sjelfve öppnade under belägringen. Dessa anstalter torde möjligtvis vara försigtighetsmått dikterade af farbågor för en konflikt med österrikarne. J. des Dbats berättar efter Voss. Zeit., att Österrike skall hafva ställt sina trupper till päfvens disposition, och att en arm under general Wimpffen skall hafva fått order att marschera till Romagna. Liktidigt skulle päfven hafva skickat franska regeringen en protest emot en fortsatt ockupation af Rom. General Rostolan förer högsta befälet öfver franska styrkan, under honom kommendera generalerna S:t Jan d Angely, Gueswilles, Chandeyson, Morris, Molliere och Leraillant, af hvilka den sednare har artilleriet under sitt speciella befäl. Utom Rom och Civita Vecchia hållas följande betydligare orter besatta af fransmännen: Viterbo, Orvieto, CioitaCastellana, Montefiascone, Narni, Tivoli, Albano och Frascati, och enligt hvad det berättas hafva de äfven besatt Perugia, som blifvit utrymdt af spanjorerne. Koleran har utbrutit i Bologna, dagen efter att en korps kroater på 800 man dit anländt. Den säges äfven grassera i Ancona. I Neapel har upptäckts en sammansvärjning, hvilken påstås hafva varit rigtad emot kungens lif. En mångd personer hafva till följe häraf blifvit arresterade eller landsflyktige. Nissnöjet i Neapel har nått en förfärlig höjd; det har till mål icke allenast kungen och hans minister, utan äfven påfven, som den inflytelse, kungen vunnit hos honom, gjort misstänkt hos folket. Kungen söker, så vidt möjligt är, hålla en hvar på afstånd från honom, som icke står i hans politiks tjenst, och utöfva en slags inqvisition öfver hans handlingar. För att kunna kufva hvarje utbrott af folkets missnöje förökar tyrannen ständigt sina schweiziska legotrupper. Inom kort skola schweiziska regementerna i Neapel åter vara fulltaliga. General Pepc har den 8 dennes från Malta ankommit till Genua. — Garibaldi begifver sig öfver Gibraltar till London och derifrån förmodligen till Newyork. — Den venetianska republikens president Manin har från Korfu ankommit till Marseille, hvarifrån bar ärnar begifva sig till London. JONISKA ÖARNE. Man skrifver i Börsenhalle från Corfu den 25 Sept. att på flera ställen å Cephalonia utbrutit nya oroligheter. Corfus officiella tidning för den 4:de dennes berättar imellertid, att lugnet nu blifvit fullkomligt återställdt på Cephalonia. Lord-öfverkommissarien hade meddelat befolkningen derstädes, —a — — —