Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1849, sida 1

AäA ryska ohyran och sorntidens obskurantism hafva blifvit dekreterade och kontrasignerade, samt dessutom så väl den förstfödde som den yngste från alla båll och kanter framsläpats till slagtarebänken. Dessa ord äro lånade från en tysk författare, som, före Ungerns underkufvande, skrifvit om nyssbemälte konstitution. Han fortfor vidare: -Nu uppför man ett praktfullt representationshus för det oktroyerade Österrike. En skälmaktig byggmistare, som konkurrerade om priset för bästa planen dertill, ville hafva den storståtliga byggnaden uppförd lutande, liksom tornet i Pisa; men med lutning åt höger, annars, förmenade han, kunde de mest solida qvaderstenar icke i längden motstå öfvervigten från den venstra sidan. Föreställom oss nu den dag, då den stora österrikiska riksförsamlingen för första gången öppnas. Från det nya rikspalatsets balkong fladdra svartgula fanor och smattra tusen trumpeter; folket jublar, ty Ungern och Italien äro nu besegrade, och representanter för alla möjliga nationer draga parvis in i helgedomen. Polacken gnolar tyst för sig sjelf: Noch ist Polen nicht verloren! och sätter sig till venster. Italienaren muttrar något om Brescia, gör korstecknet och sätter sig på venstra sidan. Nordoch Sydslaven vill icke än en gång låta draga sig vid näsan; småler sarkastiskt och intager en plats på venstra sidan. Ungraren krossar sina frambrytande tårar; han erinrar sig det nyss på hans lands hedar utgjutna myckna blodet och — sätter sig till venster. Tysken har under den sistförflutna riksdagslösa tiden grundligt studerat den habsburgska politiken och sätter sig, i följd deraf, äfvenledes på venstra sidan. Till höger sitta några svartklädda herremän från Tyrolen (ehuru äfven dessa nu börja på att blifva esjelfständige och vilja vara beroende af Innspruck, i stället för af Wien) samt en del embetsmän från det stora rikets öfrige provinser. Efter trenne dagars förlopp är kammaren upplöst, emedan ministeren har insett, att den med en sålunda sammansatt riksförsamling ingenting förmår uträtta. Man dekreterar nya val, som utfalla på enahanda sätt..... Kan man väl under slika förhållanden tro på ett enigt och — konstitutionelt Österrike? Ja (invänder man) men man kan förändra vallagen. Godt! Vallagen blir förändrad. Vi antaga den högsta censur: Ingen är valman eller valbar, som icke minst eger ett riddaregods och tjugo anor.— Men det hjelper ändock icke; ty äfven Italiens, Polens och Ungerns förnämsta adel har blifvit svårt smittad af tidehvarfvets revolutionära anda. — Nå väll man får då kasta om satsen och i stället dekretera: Af kammaren får ingen blifva medlem, som icke kan legitimera sig såsom proletär, eller juridiskt ådagalägga, att han icke kan skrifva eller läsa. — Men ej heller detta bjelper; ty huru loyal den rutheniske och romanske bonden än är, så kan han dock ingenting uträtta mot Czecher, Magyarer, Lombarder och den tyska arbetaren, i hvilka alnn