Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1849, sida 2

tryckligen hafva uppmanat Preussen att fullstänatt köpa franska gevär till det billiga priset af å francs stycket. 1 det bestämda beloppet för 20 mill. sedlar. Bankens aktiva kapital utgjorde 13,461,993 Rbd. Tvenne utmärkte riksdagsmän, biskop Tage Miller i Ribe och pastor Albert Leth i Middelfart, hafva nyligen afgått med döden. Danska general-konsuln i Paris, hr Delong har erhållit titeln baron, såsom det förljudes, till belöning derför att han skaffat danska regeringen I Altona ville man den 15:de hafva fått underrättelse, att tvenne ångfartyg af tyska flottan skulle hemta Gefion i Eckernförde och bogsera den till Nordsjön. I Flensborg bar man ändtligen fått en deputation, bestående af en advokat, tvenne fabrikanter och en rektor, afsänd till Berlin med en adress betäckt med 600 underskrifter, och en dito med 610 har äfven från Flensborg skickats till ståthållarskapet i Holstein, för att protestera emot grundlagens upphäfvande. Att skicka protester till ståthållarskapet, som icke har det minsta att säga i Slesvig, synes både öfverflodigt och löjligt. vFådrelandetvill veta, att öfverste Hodges fått sin regerings tillsägelse att välja Flensborg till sin uppehållsort. Äfven skall England efterdigt uppfylla vapenstillestånds-vilkoren. TUKIET. Daily News för den 10:de Okt. publicerar några bref från de ungerska och polska flyktingarne i Widdin, hvilka en löjtnant Cusement, som fört till Widdin de åt Kossuth på det stora mötet i Mary-le-Bone voterade adresser, haft med sig från Turkiet. Bland dessa bref finnes ett från en förnäm polsk landsflykting (hvars signatur saknas) till en medlem af divanen, hvari yttras, att religionen förbjuder sultanen att tänka på att tvinga de polske flyktingarne att afsvärja sin tro. Sultanen bör besvara Rysslands fordringar med den värdighet, som anstår Mohameds efterträdare. I fall af ett krig, skola Polackerne resa sig i massa och omfatta Turkiets sak. Polen och Turkiet förenade kunna uträtta hvad Europa icke vågat försöka utan dem. En polsk officer skrifver till lord D. S. (Dudley Stuart?): Vi hafva med harm förkastat förslaget att antaga muhamedanska läran; vår fara är stor; trenne chancer yppa sig för oss: 1) att se tusentals kristne tvingade, genom tvenne kristna makters förföljelse, att blifva muhamedanar; 2) att se Turkarne, uppbragte öfver vår vägran, besluta sig för att utlemna oss: 3) att se Ryssarne öfverrumpla Widdin. Det skulle kunna vara en möjlighet. att Ryssarne i denna stund fått order att passera Donau; de 66,000 Ryssar, som finnas i Wallachiet, skulle lätteligen öfvermanna de 30,000 man, som ligga kringspridde i Turkiet. Ryska kejsaren vill icke börja ett fälttåg om vintren, men han skulle kunna vilja bortsnappa oss. Bem är den ende, som lånat örat åt Turkarnes förslag. Det är icke af fruktan som han gjort det, utan till följe af sitt oroliga lynne.Wysocki, som var chef för den den polska legionen i Ungern och som för närvarande befinner sig i Widdin, skrifver till en vän: Min käre Biclinski, jag har bekommit ert bref, tydligen endast skrifvet under inflytelsen af ert begär att rädda oss. Men det är omöjligt för oss att gå in på Turkarnes förslag. Vi representera här vår hela nation, och det skall icke sägas, att en feghet å vår sida skall fläcka dess ära. Inlåt er icke i någon underhandling med Turkarne i detta hänseende. Denna handling skulle vara lika förnedrande för dem som för oss. Försök att rädda denna handfull tappra. Men erinra er, att fäderneslandet och polska namnets heder äro allt för mig, lifvet kommer först i andra rummet. Jag omfamnar er hjerteligen. Josef Mysocki. v Morning Adcertiser för den 10:de Okt. skrifi ver: Vi hoppas och tro, att om ett par veckor vi skola hafva Kossuth, Bem och de andra berömda flyktingarne här. Vi känna våra landsbjerta var deladt mellan henne och den unge