Representationsfrågan och Landsbygden. Det är en fullkomligt irrig föreställning hos de konservativa, så vida det ej är något ännu värre eller ett uppsåtligt falskt föregifvande, att landsbygden och allmogen litet eller intet intresserar sig för representationsfrågan. För dem, som i någon mån stå i beröring med allmogen och derigenom äro i tillfälle att höra dess önskningar och resonnemanger i frågan, är detta fullkomligt klart. Men orsaken till att den der så litet låter höra utaf sig är den, att på landet i allmänbet saknas personer, som ställa sig i spetsen för opinionsyttringar härutinnan och att individer af allmogen sjelfve äro för blygsamma att taga första steget. Om man ock ej kan annat än hålla dem räkning för en sådan blygsamhet, tro vi dock att den härvidlag förråder en öfverdrifven grannlagenhet, då det gäller ett af fäderneslandets största intressen och då det är af