Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1849, sida 1

i. ken, få vi äfven förklara, att vid jemförelse af generalordern om Zachrissons arrestering samt tryckfrihetsförordningen, befinnes, att arresteringen är i strid emot denna förordning, enligt hvilken något ansvar för den i Handelsoch Sjöfartstidningen införda artikeln aldrig lagligen kunde drabba någon annan, än den ansvarige utgifvaren af tidningen. Således ha vi här ytterligare ett fel emot den lagliga ordningen, hvilket äfven fordrar rättelse, samt troligtvis blir af Z. sjelf påkallad, när han utkommer från arresten. i Vidkommande slutligen den af Zachrissons kamrater i Götheborg gjorda opinionsyttring, finner man af den utaf öfverste Heyl offentliggjorda, i vårt sista N:r meddelade framställningen i ämnet, att denna opinionsyttring varit af en mycket både mildare och försigtigare beskaffenhet, än den skriftliga från hufvudstaden, samt att man, med kännedom om bruket i dylika fall inom officerskorpserna, icke har skäl att fästa någon större uppmärksamhet vid den Götheborgska opinionsyttringen, ehuruväl äfven den icke var en laglig åtgärd. Då efterspelet till det första emot Zachrisson begångna felet kommit att blifva så rikt på fel icke endast emot klokheten utan äfven emot både grundlagar och andra lagar, hvilka fel blifvit begångne af styrelsens organer samt densamma nära stående personer m. fl., så torde dessa händelser äfven praktiskt ådagalägga sanningen af vår åsigt, att laglighetsprincipen ännu icke blifvit fullkomligt realiserad i Sverige. Men om man äfven tager i betraktande det i vårt land ovanligt starkt yttrade missnöjet emot dessa fel samt det i sammanhang dermed förklarade lifliga deltagande för den lagliga ordningen, lagarnes integritet samt den deraf beroende medborgerliga sjelfständigheten, finner man lyckligtvis jemväl bekräftelse derpå, att nationen börjar med verklig värma omfatta lagarnes orubbade herravälde; ty det är för detta och icke endast af interesse för en enskild persons lidande, som svenska nationen ogillar hela förfarandet emot Zachrisson, och det är äfven i anledning häraf, som vi anse det vara nödvändigt, att denna sak af vederbörande behandlas med mera grannlagenhet och klokhet än hittills skett. NE