Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1849, sida 1

sten och kan icke bedja rätt, eller vill du bedraga mig och behåller det bästa för dig.v Derpå grep ban den darrande Feszi i kragen, genomsökte hans fickor och fann hos honom guld och dyrbarheter till ett värde af ungefär sextusen dukater. Ah!sade han, ännu alltid fortfarande att spela den antagna rölen, hvad verlden ändock är ond och bedräglig; allt hvad jag funnit, har jag redligt visat för denne niding, och han är nog lågtänkande att dölja för mig himmelens gåfva. Det straff, han förtjenat derför, skall han få. Han skred nu i ögonblicket till delningen af det rika bytet med sina kamrater. Feszi bad dem knäfallande att återgifva honom åtminstone blott en del; han bönföll, han gret; men allt förgäfves. De kände honom såsom den nedrigaste bland de nedrige och hade intet förbarmande med hononom. Gå bort, sade Milfai, idrag i frid och var en annan gång upprigtigare, så att dig icke vederfares något värre. Du hade längesedan förtjent att huggas i stycken af oss: ty genom ditt lismeri hos anföraren bragte du redan mången bra karl på fall. Den olycklige såg, att alla hans böner och tårar voro fruktlösa; förskräckt af Milfais yttran