Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1849, sida 1

vis hafva omkommit, emedan hans tillstånd mycket försämrade sig, hade icke Philo förbarmat sig öfver honom. Det är af oss redan bekant, att han tillfrisknade under den sorgfälliga skötsel, han åtnjöt. Philo, som blott en kort tid var vid bandet, och litet eller intet haft att göra med sin skyddsling, igenkände honom icke och hade icke den ringaste aning derom, att han hos sig herbergerade Feszi, den fordne kamraten bland röfrarne och sin mors bödel. En viss känsla, för hvilken han sjelf ej kunde redogöra, stötte ännu Philo tillbaka från sin gäst, och om tillfälle hade yppat sig, hade han aflägsnat honom. Men slug som denne var, visste han att förekomma alla steg, som Philo kunde hafva gjort i detta ändamål. Såsom betjent, stod tillträdet till hans herres kammare honom öppet. En dag begagnade han dennes frånvaro, för att undersöka en sekretär, som redan länge varit föremål för hans nyfikenhet, emedan Philo deri förvarade sina penningar och andra saker af värde. Han hade icke för afsigt att bestjäla sin herre, ty han visste förut, att det, han skulle finna, icke var nog betydligt, för att göra honom skadeslös för det sorgfria lif som han här förde; han ville till att börja med endast göra sig be