Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1849, sida 1

— 5— Ye derrättelser. Ställningen der försämras mer och mer; det arma folket lider otroligt. På någon tid har lyckligtvis arbetet härstädes betydligt tilltagit. Alla fabriker hafva ökat sin arbetspersonal, och i flera yrken är nästan brist på arbetare. Exportationen har uttagit sin rätt. Resande hafva tillströmmat i mängd, och i verkstäderna hamras och bultas förtvifladt. Detta skingrar lyckligtvis tankarne och bortvänder åtminstone momangtelt blicken från den mörka politiska himlen. — Theatrarne hafva börjat vintersäsongen. Vid Thåatre Frangais formerar allmänheten tålmodigt 4 timmars queu, tre gånger i veckan, för att beskåda den förträffliga m:ll Rachel innan hon helt och hållet blir kossackernes rof. Hon beger sig neml. snart till Petersburg, vunnen liksom många andra med ryskt guld. I det gröna dansar man ännu. Sommaren har icke ännu gifvit några allvarliga tecken till sin afresa. Italienska operan, öfver hvilken Lumley tagit bestyret, kommer att öppnas i November. Vi hade hoppats att fått se vår svenska näktergal m:ll Ebeling der uppträda. Så trodde I. umley; så önskade alla de Fransmän, som här hört och lärt känna henne; så drömde sig den unga konstnärinnan sjelf. Men direktionen vid kongl. theatern lärer icke så lätt släppa ett godt rof, och gör föga afseende på talangens egna önskningar. Man får imellertid hoppas på bättre tider. Säkert kommer en dag namnet -Mathilda Ebeling att klinga lika härligt vid Seinens stränder som Jenny Lind vid Themsens. Vidar. HI. STOCKHOLM den 5:te Okt. Den Kongl. familjen är nu åter här församlad, sedan Enkedrottningen redan ankommit i Måndags, och Konungen med sin gemål och alla sina barn i Onsdags. Emottagningen vid tullen, då den Kongl. familjen inkom från Tullgarn, var, såsom vanligt, högtidlig genom stadsmyndigheternas närvaro; men intåget, som genom deras vagnar fick ett stort utseende, var hvarken gynnadt af väderleken eller utmärkt genom allmänhetens visade deltagande. Få personer voro ute att betrakta det, och glädjeropen tycktes vara tagna i beslag vid tullen, der de uppvaktande allena höjde dem. Det såg ut, som hade vederbörande undanbedt sig äfven dessa, liksom de öfriga, vanliga, högtidligheterna. Aftonpostens berättelse om att på Tullgarn en vstudentexamen egt rum med prins August, var alldeles origtig. Det var blott en examen i humaniora, anbefalld af Konungen att hållas, innan prinsen afreser till Upsala, der han kommer att vistas under vinterterminen, och der, såsom det säges, äfven prins Oscar lärer komma att en tid uppehålla sig. Man kan knappast föreställa sig hvilket allmänt missbilligande, som behandlingen af den Zachrissonska saken här väckt. Alla opinioner, som våga uttala sig, och det är, utom den nu så undertryckta militär-opinionen, alla, yttra högt och oförställdt sitt ogillande. Hvad som äfven utgör en rätt egen kombination, är ett ungefär vid samma tid af högsta domstolen fälldt utslag, angående de påtagliga förbrytelser mot militärförfattningar och subordination, som en kapten —— — —