Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1849, sida 1

————————————— p ——— dan den öfverensstämde med det förhållande, jag ditintills iakttagit; tvertemot värderade han mig blott desto högre för denna öppenhjertighet och hoppades att genom den trogna kärlek och hängifvenhet han ville visa mig, slutligen vinna mitt bjerta. Jag utbad mig betänketid och erhöll den, men blott efter långt motstånd från grefvens sida, som fordrade ett ögonblickligt afgörande. Han aflägsnade sig slutligen och qvarlemnade mig i ett högst upprördt tillstånd. Den rang, den glans, som förbindelsen med grefven ställde i utsigt för mig, bländade mig icke. Uppfostrad i landtlig enfald, hade jag ingen annan önskan, än att tillbringa mitt lif stilla och indraget, och hade beslutat att skänka min hand blott åt den, åt hvilken jag kunde skänka mitt hjerta, hvilket ännu var alldeles fritt. Jag fruktade att min sader, förförd af de glänsande utsigter, som förbindelsen med grefven öppnade för mig, skulle söka att afvända mig från mitt beslut, och jag ansåg mig icke stark nog att stå emot hans önskningar. Jag tillbragte natten i rädd oro; först följande dagen fattade jag mod att omtala den mig föreslagna förbindelsen. Min far syntes ganska bestört deröfver och betraktade mig skarpt, för att ur mina anletsdrag utforska, hvad intryck grefvens anbud hade gjort på mig. Min fattning tycktes lugna honom, och han sade mig då, att anbudet ganska mycket öfverraskade honom,