Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1849, sida 1

— Utrikes nyheter. FRANKRIKE. Enligt tidningen Constitutionnel räknar franska hären i Rom för närvarande 3000 sjuka, af hvilka 2000 ligga på hospitalerna och 1000 i kasernerna. Febrar och rödsot tillskrifvas de flesta sjukdomsfallen; koleran har ännu icke visat sig i Rom, ehuru den länge rasat i Lombardiet. Ställningen i Frankrikes vestindiska kolonier är mycket hotande; man befarar med hvarje dag, att ett krig mellan de olika racerna, mellan svarta, mulatter och hvita, skall utbrista. Dueller. mellan enskilta personer af dessa racer ega som oftast rum, och stora menniskomassor begifva sig vid sådane tillfällen till stridsplatsen, der ofta blodiga bataljer levereras. De svarte höra nästan alla till Schölcheristpartiet, så kalladt efter den bekante socialistiske folkrepresentanten Schölcher, som i många år med ädelt nit arbetat på slafveriets afskaffande. Den politiska ofördragsamheten är så stor, att de svarte nyligen icke ville begrafva liken efter två personer af sin race, emedan de tillhörde medelvägspartiet. Den 24 Augusti hölls i fängelset i Point å Pitre en messa till Schölchers ära, föranstaltad af statsfångar, som der äro inspärrade. Socialismen och beskattningen, dessa vigtiga frågor, som framför alla andra sysselsätta Frankrike och på hvilkas lösning detta lands bästa patrioter och största tänkare arbeta, vidröras af Emil de Girardins tidning, Presse, i följande artikel, som vi anse böra återgitvas: Socialismen har tvenne betydelser; i sin dåliga betydelse tagen förstår man dermed de fattiges krig med de rike, arbetets med kapitalet, jordens lika delning eller dess öfverlemnande till staten på våldsam väg, den organiserade plundringen, slitande af samiljebanden, massans tyranni, skräckvälde, förtroendets försvinnande, kreditens tillintetgörande, arbetets upplösning och eländets tillvext. Uppsattad i sin goda betydelse betecknar socialismen det renade, idealiserade samhället, den på landets styrelse tillämpade vetenskapen, den till sin högsta fulländning höjda förvaltningen, det beständiga sträfvandet att efter Henrik IN:des, Napholeons, Sullys och Turgots exempel upptäcka tjenliga medel att förbättra folkets ställning, att höja det till en lika ståndpunkt i insigt och sedlighet, arbetets och kapitalets förlikning, de orsakers undanrödjande, hvilka föreviga pauperismen, kreditens befästande, reform i beskattninken, egendomens mångdubblande. familjens verklighet, kommunernas ordnande, folkväldets rening, fredens befästande, sträfvande efter enhet, det af förnuftet afväpnade våldet, offentlighetens inf örande i alla rigtningar, sanningens triumf, sinnenas odling, oafbrutet framåtskridande, rättvisans helgd, — med ett ord det samhällstillstånd, som närmast liknar den id, som menniskan gör sig af ett himmelrike på jorden. Den förra betydelsen förhåller sig till den sednare som ogräset till hvetet. Såsom åkermannen gör med ogräset och hvetet, måste tänRR At YT——— —