Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1849, sida 1

Q2Qd: SN SN NNE RS först. Innevånarne i småstäder, hvilkas namn knappast voro kända utom närmaste omgifning, gjorde sig ett nöje af att kunna trotsa den lilla danska staten, och skandalen ökades beständigt. H:r Bunsens promemoria hade då ännu icke utkommit. Ett annat medel att hänföra Tyskarnes fantasi voro sångföreningarne, eller de 3. k. Liedertafeln. I hertigdömena blefvo de satta i förbindelse med politiska klubbar, der man sjöng bort både förnust och eftertanka. Nästan hvarje stad hade sin klubb och sin sångförening, och de voro alla af samma ull, med undantag af en i Flensburg, emedan denna hertigdömets mest vigtiga stad ständigt hängde fast vid förbindelsen med Danmark; hvadan man ock derstädes ifrigt arbetade på att omvända dess innebyggare till de sammansvurnes tro, dels genom att med en jernväg förena Flensburg med Rendsburg. dels genom att skaffa förstbem. stad en schlesvigholsteinare af äkta skrot och korn till borgmästare !). Hertigen sjelf bildade på sina gods, hvars innebyggare voro lika äkta Danskar, som Selands eller Jutlands, en tysk sångförening, som han gaf den anspråkslösa benämningen: -meine Liedertafel. Dessa politiska föreningar sände deputationer till alla andra dylika rundtomkring hela Tyskland. Äfven från hertigens -Liedertafelv afsändes naturligtvis en sådan; det var ju derföre den blifvit stiftad. Ett tredje medel till att bringa den gamla, ärliga, tyska Mickel på benen var att vid en prunkande tillställning visa det splitternya vapnet och fanan för den splitternya staten Schlesvigholstein. Vi hafva redan förut nämnt, att hertigen instruerade sina agenter, huruledes dylika vapen och fanor, som ingen förut kände, skulle se ut, ja han bekostade tillochmed ritningarne till desamma. Under loppet af 1845 års sommar drefs det största oväsendet med dessa de upproriskes yttre symboler. Prinsen af Noer förblef sin roll trogen: att ständigt hålla kungen i godt lynne och inbilla honom, att allt stod bra till i hertigdömena. Censurens flathet mot den tygellösa pressen, hvars hemliga ledare hans bror var, ursäktade han med, satt det var mycket svårt för censorerne att hålla en medelväg, så att man icke genom en alltför sträng censur framkallade en allmän missbelåtenhet. Fanorna — skref han till kungen — vhafva blifvit biloi dade efter de gamla regementsfanorna, hvilkas färger man ville konservera och förenade dem rfördenskull i den nya, s. k. schlesvigholsteinska fanan, som man för öfrigt här allsicke lägger vnågon vidare vigt uppå; men Danskarne äro varga på mig derföre, att de veta, att din throns ostyrka i mig har ett säkert stöd här i hertigdömena. De vilja söndersplittra allt, för att vsedan hafva en lätt strid att bestå. Jag känner 1) Under dessa försök att ställa sig in hos Flensburgarne låg äfven en djupare politisk plan. Medelst jernvägsanläggningen ville man 1) utesluta Flensburg och hela Jutland från all sjelfständig handel och göra dem beroende af köpmännen i Hamburg, och 2) för tyska härar öppna ett lätt och snabbt inträde i hertigdömena. — Den till borgmästare af prinsen på Noer föreslagne person var etatsrådet Peter Liders, som redan i ständerförsamlingarne hade visat sig såsom en afgjord partiman och afsvuren fiende till Danmark. KRO OO RO umjG-i: —