Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1849, sida 1

2—k.4— ——— — —äfäd klaga arresteringsåtgärden, finner sig skyldig att undergå densamma, har allmänheten och pressen icke skäl att fälla några vidare omdömen i denna del af saken. Ett annat förhållande inträffar, i fall fullständig utredning eller laglig undersökning vid krigsrätt kommer att ega rum. Aftonposten: !Uti det Zackrissonska målet, hvilket väckt ett så obehagligt uppseende, har väl dock knappt någon omständighet stegrat detta till högre grad, än det så långt efteråt kapten Z. anbefallda arreststraff. Hade detta omedelbarligen etter offentliggörandet af general-fälttygmästarens enskildta samtal med kapten 2. blifvit af den förre ålagdt, så hade det åtminstone funnits förklarligt, då forum för hr 2:s klagomål öfver liden prejudice eller annan orättvisa icke i första rummet är tidningarne, så länge vägen både till krigsministern och Konungen ännu blifvit oförsökt. Men att sedan detta fått passera af general Arbin oanmärkt och den sistnämnde blifvit för sitt handlingssätt entledigad, kapten Z., — som i allt fall genom uteblifven befordran blifvit ett offer för general Arbins orättvisa och karakterslöshet, — utan ens, så vidt man känner, undersökning inför krigsrätt, af en chef utom sin egen korps (general af Dalström) extra judicialiter ålägges ett strängt straff för vanvördnad och missaktning mot sin förafskedade förman?, det är någonting, som i vår tanka icke låter förklara sig utur synpunkten, hvarken af allmän eller af militärisk justis och hvaröfver vi anse hr 2. befogad att anföra klagomål i krigshofrätten, och derest han der icke skulle vinna upprättelse, slutligen äfven i högsta domstolen. Aftonbladet för den 24:de: Vid ett föregående tillfälle, då de första tecknen visade sig till en förföljelse emot kapten Zachrisson för dess artikel i Götheborgs Handelstidning, yttrade Aftonbladet den förmodan, att den sista villan skulle till slutet blifva värre än den första i denna sak; och detta synes verkligen gå i uppfyllelse. Handelstidningen med gårdagsposten medför i detta hänseende tvenne nya fakta. Chefen för Götha artilleriregimente, om hvilken det här samtalsvis berättats, att han kort efter artikelns införande i Handelstidningen skall hafva i flere officerares närvaro yttrat, att kapten Zachrisson hade gjort rätt, har likväl nu, mer än en månad efteråt ställt sig i spetsen för och tillvägabragt ett slags opinionsyttring bland officerskorpsen emot kaptenen. Likaså har chefen för läroverket på Marieberg, kabinettskammarherren baron Wrede satt sig i teten för en dylik opinionsyttring, i hvilken till och med eleverne uppmanats att deltaga. Om allt detta lemnar artikeln i Handelstidningen närmare besked. Vi skole ej här för tillfället inlåta oss i den hufvudsakliga kontroversen, eller anmärkningarne deröfver att kapten Zachrisson, sedan general Arbin på Konungens uttryckliga befallning (de refererade orden äro: detta kan Du säga honomv) förkunnat kaptenen, att hans deltagande ireformsällskapet vore orsaken hvarföre han, ehuru den mest berättigade att erhålla det lediga batteriet, icke fick detsamma, tog sin tillflykt till offent