Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1849, sida 1

—— ————— ————— ———— Jacob ... hvad har du gjort, eländige? röt grosshandlaren. vNi skall få veta det, men ni bör först veta hvad ni sjelf gjort. Kommer ni ännu ihåg en af edra första älskarinnor ... eller rättare ett af edra första offer. .. . Maria Wallberg, en ung skön borgaredotter i en småstad i Westergöthland. ... Minnes ni henne ännu eller har ert minne svikit er?Hvad hör detta hit? utbrast grosshandlaren. Mycket — svarade Jacob. — Hon var min älskarinna, från barndomen hade vi svurit hvarandra trohet. ... Jag var yngling då. ... Ni reste genom staden, ni bodde hos denna flickas föräldrar, bon föll som så många andra ... och sedan ni vunnit ert syftemål, då öfvergaf ni henne fegt, likasom ni öfvergifvit så många andra.Grosshandlaren förmådde icke svara. Han skälfde som ett asplöf. Ni beröfvade mig min brud — fortfor Jacob — och jag svor er en oförsonlig hämnd. . .. Jag blef er tjenare, er förtrogne.... I tjugofem långa år förberedde jag denna hämnd, ... Stunden är nu inne. ... Se er omkring och blekna.... Han tystnade och gaf Hanna en hemlig vink. Den unga flickan steg fram och räckte grosshandlaren en förseglad ask, som hon upptog ur barmen.