Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 september 1849, sida 2

oskyldig. ... Ve dig om du besmittar henne med dina läror eller ditt exempel. En förtviflad moders förbannelse skulle då drabba dig.Hanna förmådde icke svara. Enkans ord trängde som dolkstygn till hennes bröst. Barndomsminnenas magt bestormade hennes bjerta. Denna familj, som hon älskat och som ännu älskade henne, denna mor, som förlät henne, denna unga flicka, som kallade henne syster och som tryckte henne, den förlorade, den vilseförda, i sin rena famn ... mot dessa båda skulle hon då stämpla! ... deras frid, deras lycka skulle hon förstöra! ... Hon ryste derför... Men åter, då hon betänkte det eländiga och fasansfulla lif, till hvilket hon skulle nödgas återgå, i händelse hon afstod från befrämjandet af grosshandlarens planer, bäfvade hon af förskräckelse. Det var en våldsam strid, som föregick inom henne, men hon hade dock nog förställningskonst, att dölja den. vNi kan vara trygg — sade hon, i det hon tryckte enkans hand; — jag älskar Ingeborg, som en syster, och hon skall icke lära något ondt af mig. ... Nej, nej, jag skulle vilja beskydda henne för alla faror. ... O ja, jag skulle vilja detl7 (Forts.) D t 26sl