Det gör ingenting. Jag känner en person, som interesserar sig för er och som vill sörja för er lycka.sDenna person är ni, herr lektor. Gud välsigne er!sVisserligen — sade Alexis — men det finnes ännu en annan... en ung qvinna, som är rik och som icke har något annat mål för sitt lif, än utöfvandet af det goda. sOch denna ädla qvinna ?Jag skall säga er hvem hon är, Frans, men ni måste lofva att icke förråda det.Jag svär det.kGodt ... hon är stjufmor till den man, som vill beröfva er den ni älskar.sHa — fru Efraimsson ... Philip spratt till, såsom stungen af en orm. äDet var således denna fru, till hvilken ni i går förde Ingeborg och hennes mor?? — fortfor Frans. aJa — och som lofvade dem sitt understöd, ifall de skulle komma i behof deraf... Men ni har brådtom, Frans. Låt oss derföre skiljas. Vi skola en annan gång talas vid om några planer, Philip sprang hastigt upp, kastade en sedel på disken och skyndade ut, utan att blifva bemärkt.