Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1849, sida 1

KMin stjusmor; — mumlade han för sig sjelf — äfven hon är sålunda emot mig; men jag skall gäcka dem allesamman och — Ingeborg skall blifva min... jag svär derpå... Andra Kapitlet. På aftonen samma dag gingo tvenne personer, en man och en qvinna, arm i arm upp för Stigbergsliden. Mannen var klädd som en hygglig handtverkare eller mindre handlande, väl icke med elegans, men dock anständigt och snyggt. Qvinnan åter, som tycktes vara mellan trettio och fyratiotalet, bar hatt, neglig en rutig bomullskappa samt parasoll. De sågo ut som ett hyggligt och anständigt äkta par. Nåväl, min fru — yttrade mannen med en viss spefull ton — tror ni er nu had tillräckligt reda på, hvad ni skall säga och göra?Ja — svarade den tillfrågade — jag. är väl icke så dum heller, som ni tror, Jacob, ty det är ju så ni heter.v aNå låt höra.... Hur ämnar ni bete er?